- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjunde delen /
338

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

338

o. fyhrvall.

10

svårare klagomål. Men klart är, att handteringen måtte lia
varit temligen tynande och icke kunnat skötas med nödig drift och
omsigt, alldenstund den väsentligen berodde af godtycket hos
Tjäruhandelssocietetens direktörer.

Fjettrade i sin rörelse af alla dessa nu nämnda band och
inskränkningar måste städerna snart deraf röna obehagliga följder.
Genom Kristinas förmyndares sträfsamma omsorger hade en
lyftning i de svenska städernas lif begynt framträda, och särskildt
njöto vid slutet af deras regering flera finska städer en glädjande
blomstring, uppburen till god del just af tjärexporten. Men
redan under första årtiondet af monopolets tillvaro förspörj es en
ändring i detta hänseende. 1655 klaga städerna vid Botniska
viken, sägande, att det förr varit lätt nog för en borgare att draga
en vexel på 1,000 d. k. m., men nu var det omöjligt1). Åtgärderna
af 1654 kunna väl ha haft sin nytta för tillfället, men skulle
måhända, äfven om de fått större varaktighet, blott fördröjt, men ej
förekommit städernas tillbakagående. Hvad särskildt angår den
åtgärden, att stapelstäderna i Finland skulle participera i
kompaniet, måste den till och med hafva bragt dem förlust på sistone,
i fall annars någon allmännare insättning i detsamma kommit
till stånd, hvilket dock kan vara tvifvelaktigt. Samma påföljd
hade naturligtvis också de botniska städernas delaktighet, som
1662 beviljades till ett belopp af 8,000 rdr sp.2). Genom de
tid efter annan, nära nog i hemlighet, utverkade
prisnedsätt-ningarne, ledo borgarne också stora förluster; enär de vid sina
uppköp betalat allmogen med hänsyn, till hvad de hittills fått af
kompaniet. Dessa förluster uppskattades af de botniska städerna
omkring 1670 till 263,500 d. k. m., som participanterna borde
ersätta, i fall privilegiernas stadgar skulle uppfyllas. Derför
bestod borgerskapet nu också till största delen af »falliter», och få
voro de, som blefvo krediterade till 100 d. k. m. 3). Äfven Åbo
och Helsingfors gingo hastigt tillbaka. Åbo, som förut varit
hufvudorten för den finska tjärans export och på 1630-talet stundom
bragt utförseln upp till mer än 1,000 läster pr år, utförde 1676
20V2 läster, och dess leveransqvantum var efter 1665 10 à 20
läster pr år 4). Längst stod sig Viborg, gynnadt af sitt läge långt
bort från Stockholm i ett vidsträckt område utan uppstäder. Men
äfven dess tid kom. Omkring 1640 var dess blomstring mycket
hög, och tjärindustrien synes redan då hafva slagit varaktiga rötter i
Östra Finlands skogiga trakter. Af 1647 års stora export, utfördes

0 R. A.; B. tj. k. 1648-1714; handl. ang. tj. k. odat. ; suppl. fr. d.
gemene borgeskapet i Öster- och Vester-botten, d. 12 Apr. 1655.

2) Stj. anf. arb. III: 63; K. M:s res. d. 26 Mars 1662.

3) R. A.; E. tj. k. 1648 -1714; tj. k:s akta; suppl. fr. de finska
städerna vid Botniska viken, trol. 1669. — Ders. suppl. fr. dessa städers
fullmäktige i Stockholm till kongl. maj:t d. 22 Juni 1670.

4) Se tabb. JI o. III i slutet!’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:06:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/7/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free