Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
bidrag t. sv. handelslagstiftningens historia.
339
clet mesta från Viborg, ocb äfven sedermera höll det sig ganska
väl uppe en tid. Men när res. af 1668 stälde det lika med
andra städer, kom förfallet med stora steg. Ar 1676 utfördes blott
1,900 läster, då under kompaniets första 10 år medelexporten
utgjort mer än 2,600 Förgäfves sökte regeringen att taga
staden under armarne ocb gynnade den med nedsättning i tullen
samt genom att för dess grannstäder IST yen, Narva och. .Reval
borttaga en dylik förmån, som de länge åtnjutit2). Den gick
detta oaktadt alltmer tillbaka och omkring år 1700 kunde man,
såsom redan blifvit sagdt, derifrån knappt erhålla 1,000 läster
tjära om året.
Att följder likartade med dessa drabbade äfven de södra
städernas borgare, lider naturligtvis intet tvifvel, ehuruväl det
förödande kriget och dess följder göra det svårt att urskilja, hvad
som i hvarje fall bör tillskrifvas monopolet eller icke.
Emellertid säga åtminstone Vesterviksborna sjelfva, att detta skadat
dem vida mer än både kriget och pesten, och att de snarare
likna bönder och torpare än handelsmän, fruktande att nödgas
flytta bort ur sin stad och låta dess onera betalas af dem, som
njutit dess fördelar 3).
Den enda stad, som vann och förkofrade sig på monopolet
var Stockholm ; ty der hade styrelsen sitt säte, och der bodde de
flesta och största participant erna. Derifrån verkstäldes också den
största exporten, i det densamma så småningom aftog i de öfriga
stapelstäderna, och dit flyttades likaledes en stor del af
beck-industrien. På grund af alla dessa orsaker sammanströmmade
till hufvudstaden alla de penningar, som utpressades ur det
öfriga landet, samt framkallade åtminstone tidtals en blomstring,
som stod i bjert motsats till tillståndet på andra håll4).
På allmogen åter, som tillverkade tjäran såsom en binäring
till åkerbruket, var monopolets inflytande visserligen icke direkt,
men dock både kraftigt och skadligt. Under de första tio åren af
dess tillvaro mottogo participanterna från sitt dåvarande distrikt
mer än 60,000 läster tjära och nära 7,000 läster beck 5). För de
närmast följande åren saknas underrättelser, men utskeppningen
var obetydlig och sålunda sannolikt äfven tillverkningen
reducerad, ehuruväl stora qvantiteter under denna tid samlade sig i
kompaniets magasiner. Från 1661—1665 mottogos årligen
åtminstone 8,000 läster. Denna stora tillverkning började dock väcka
!) Se tabb. II i slutet!
2) Stj. IV: 525; kongl. maj:ts bref om tj. h., d. 18 Juni 1688.
3) R. A.; B.’tj. k. 1648—1714; komm. ang. Vesterviks och Kalmars
klagomål öfver tj. h. soc. dir. 1718—14; Y:viks borgares klagoskrift till komm,
koll., 10 Aug. 1712.
4) 1648—1658 utskeppades från Stockholm i medeltal 2,900 läster pr år.
1676 3,500, jemfr tabb. II i slutet!
5) Se tabb. I i slutet!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
