Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340
o. fyhrvall.
10
farhågor icke blott med afseende på kompaniet och dess förmåga
att afsätta densamma, som vi ofvan ådagalagt, ntan äfven för
skogarnes bestånd, samt gaf äfven från den synpunkten ny fart
åt planer, som redan 1660 varit å bane, att vidtaga några
hämmande åtgärder deremot. Utgångna från kompaniet och dess
vänner samt egentligen -beräknade på att gagna dess intresse
hade dessa planer nämnda år dock strandat på den invändningen,
att på grund af den ringa betalningen ingen bonde brände tjära,
om icke nöden tvingade honom dertill. Höjningen i
tillverkningen vore följaktligen blott tillfällig och beroende på den klena
årsväxten det året. Det förhölle sig derför härmed som med
koleriet i Dalarne, hvilket också under hårda år, och när
befolkningen icke hade något annat att lefva af, kunde antaga
stor omfattning, men så snart årsväxten blef god, i allmänhet
åter öfvergafs !). Men som femton stora och fullmogna träd
erfordrades för att tillverka en tunna tjära, och någon omtanke att
bereda nödig återväxt naturligtvis åtminstone i de allra flesta
fall icke kom i fråga, är det högst sannolikt, att skogen i vissa
trakter var hårdt medtagen, och att de ständiga klagomålen öfver
dess förstörande icke voro alldeles ogrundade. Dertill kom, att på
välbelägna orter den grofva skogen borde kunna lemna större
afkastning, om den försågades till plank och bräder eller
upphögges till bjelkar och annat virke 2). I förening med kompaniets
idkeliga rop derefter bidrog allt detta så småningom att göra en
reglering af det »hopiga» tjärbrännandet önskvärd.
Så kom qvantum 1665, och från den dagen datera sig
böndernas lidanden och deraf föranledda klagomål med anledning
af kompaniet. När städerna trakasserades och förtrycktes af
direktörerna, kastade de sig i stället öfver landtmannen,
nedsatte betalningen för honom samt höjde priset på alla
köpmannavaror. Detta lßdde till minutiösa föreskrifter, åt hvilka det ofta
blef både dyrbart och svårt att skaffa verkställighet. 1668
stadgades att borgerskapet icke skulle få taga anledning af prisets
nedsättande och trycka ned landtmannens betalning. Denna
skulle tvärt om som hittills utgå med 3 d. k. m. pr tunna3).
Så stor blef den dock icke, 10 à 11 mrk var det vanliga. Då
fingo bönderna 1670 rättighet att, om borgarne vägrade gifva 3
d. k. m., sjelfva segla till Stockholm med sin vara och föryttra
’) R. A.; Rådsprot. d. 26 Okt. 1660, yttrande af Lorentz Creutz.
2) I sina många förslag på 1660-talet till ordnande af tjärindustrien
återkommer kompaniet oupphörligen till denna tanke. — Ar 1689 nedsattes tullen
på trävirke i Viborg, Nyen och Narva till 2 % för att uppmuntra till skogens
användande till sådant och minska tjärbränningen. (Stj. anf. arb. V: 84; bref
till kammar- och kommersekoll. fr. kongl. maj:t, d. 2 Aug. 1689).
*) R. A.; B. tj. k. 1648—1714; handl. ang. tj. k. odat.; fört. på de
vigtigaste data i k: s historia 1648—1668.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
