Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370
otto sjögren.
18
upptog deri äfven berättelsen om sina samtal med konungen,
hvilka, synnerligen det sista, framstäldes som om derigenom
blifvit vunnet, att reduktionsfrågan ännu vore att anse som oafgjord
och vidare skriftvexling i den samma öppen. Högst ovanligt
och sällsamt var, med den stränga förbehållsamhet, som vid denna
tid iakttogs i offentliga skrifvelser, att Patkul här upptagit
enskilda samtal samt yttranden fälda (eller föregifvet fälda) utom
protokollet, ja till och med från sådana härledde de vigtigaste
resultat; ännu betänkligare, att han i redogörelsen för dessa
samtal, hvilkens trovärdighet var omöjlig att kontrollera, insmög
under* namn af egna yttranden såväl upphetsande uttryck om
ridderskapets belägenhet som ock rätt vågade satser angående
arten af Liflands ställning till Sverige. På ridderskapet förfelade
imellertid denna relation ej sitt åsyftade intryck; djerft tal
fördes, och Patkul fick på landtdagens förhandlingar en stor
inflytelse.
Hvarje landtdagsombud egde föreslå öfverläggningsämnen,
deliberanda, motsvarande på visst sätt motionernä vid våra
svenska riksdagar. Patkuls deliberanda]), hvilka voro
sammanfattade i ett memorial af 26 artiklar, blefvo bestämmande för
landtdagens hela hållning; de utgjorde början till programmet för ett
sträfvande, som syftade åt lossandet af de realunionella band,
hvilka knöto Lifland vid Sveriges krona2): så yrkades (art. 3),
att truppers inqvartering ej borde få ega rum utan ridderskapets
samtycke; att, om det nya haketalet skulle gälla,
ridderskapets onera skulle minskas till öfverensstämmelse med det gamla;
att staden Rigas syndicus ej tillika finge vara landtdomare,
»hvilket strider mot ridderkapets privilegier» (art. 7); att Kongl.
Maj:t borde ställa sina skrifvelser direkte till ridderskapet och
ej, såsom hittills, låta dem gå genom generalguvernörens hand
(art. 19 och 23). Vidare klandrades, förmodligen med afseende
på adlandet af rådsmedlemmar i Riga, att »numera till förfång
för den välmeriterade adeln simpelt och oansenligt folk låter
försätta sig i adelsståndet» (art. 21) och, med afseende på inflyttad
svensk adel anmärktes, att, om än någon är adelsman, så kan
han derför icke Vara och heta lifländsk adelsman samt blifva af
bénéficia equestria delaktig» (art. 15).
Af synnerlig betydelse voro art. 16 och 22, hvilka förordade
upprättandet af ett ständigt utskott, som mellan landtdagarne
skulle å ridderskapets vägnar öfva en vidsträckt myndighet. »Det
är», hette det, »en lof värd och härlig förordning af våra förfäder,
att år ut och år in, nomine totius nobilitatis, några residerande
0 Upptagna i Libellus Bil. D. samt hos Schirren och Bergmann.
2) Fryxell (XVII: 328) finner i deliberanda ingenting »olagligt eller
upproriskt». Envåldstiden kunde dock i dem med skäl finna åtskilligt som var
»förgripligt» och »eftertänkligt». Jannau, sjelf lefvande under en våldsstyrelse,
har ock erkänt detta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
