- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjunde delen /
371

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

27

johann iieinhold patkul.

371

landtråd uppehålla sig i Riga, der generalguvernören är, hvilka
i förefallande landsangelägenheter såsom perpetui mandatarii
kunna negotiera». Särskildt påpekades, hurusom det »åt de
medbröder, hvilkas gods nu stå under reduktionens domslut, vore
högst nödigt att gifva någon assistence, emedan utslaget öfver
dem blir ett exempel för hela landet antingen till godt eller ondt».

Patkuls deliberanda, hvilka dels förtäckt, dels öppet, syftade
åt att ställa ridderskapet bredvid i stället för under
generalguvernören och den svenska styrelsen, mottogos af detta med
mer lifligt än välbetänkt bifall. Landtdagen beslöt att upprätta
ett »residerande» utskott i Riga och det i helt annan mening
samt i större utsträckning än förfädernas »lofvärda och härliga
förordning» innebär. Det hade någon gång händt, att 2
landtråd jämte landtmarskalken förordnats att efter landtdagens slut
en tid »residera» i Riga för att vaka öfver verkställigheten af
fattade beslut och med nödiga upplysningar gå generalguvernören
till handa; under svenska tiden hade detta skett en gång,
nämligen efter landtdagen i Riga 1668. Det hade deremot icke
händt, att sådant egt rum utan generalguvernörens bifall eller
vetskap, än mindre, att personer, som icke voro landtråd, insatts
bland de residerande. Så blef dock nu fallet. Utom
landtmarskalken Streiff v. Lauenstein samt landtrådet Y. A, v.
Schlippen-bach invaldes f. d. landtrådet A. v. Mengden samt Patkul,
hvilken aldrig varit landtråd. Den sistnämnde erhöll tillika det
uppdrag att föra öfverseende öfver de deputerades kansli. Han lät
i ridderskapets namn för de residerande uppsätta en i 9
artiklar affattad instruktion i kraft af hvilken detta utskott skulle
komma att betyda någonting helt annat än de residerande
landtråden fordomdags. Medlemmarne anbefaldes (art. 1), att i alla
stycken arbeta för »bibehållandet och befästandet af
fäderneslandets ( = ridderskapets) privilegier» samt förklarades (art. 2) »hafva
fri makt att, i händelse dessa blefve angripna, på hvilken ort
det vara måtte, i ridderskapets namn tala till deras försvar» ;
dessutom gaf dem art. 9 en vidsträckt och obestämd myndighet
angående ridderskapets angelägenheter. Underguvernören,
möjligen förd bakom ljuset i denna sak, godkände såväl utskottet
som instruktionen; han underrättade också konungen, väl om
ridderekapets svar på de kongl, propositionerna, men ej om det
som i öfrigt förefallit.

De residerande läto snart förmärka sin tillvaro. Patkul, för
hvars uppviglingsanda ett friare fält nu blifvit öppnadt, var
bland dem den drifvande kraften. En löjtnant Löwenwolde,
boende i Nüggens församling nära Dorpat och sjelf Patkuls gode vän,
anförde hos de residerande klagomål öfver, att denna (prebende-)
församlings pastor, prof. Järnfelt, tillsatt en finsk hjelpeprest,

l) Upptagen Libell. Bil. Litt. G- (p. 54 56).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:06:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/7/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free