Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374
otto sjögren.
18
och begärde att först se konungens skriftliga befallning derom.
Han förklarade då, att, enär ridderskapet vägrade utlemna
akterna, så måste dessa väl innehålla något straffbart, såsom ock
ryktet förmälde; han upplöste ock i onådiga ordalag landtdagen
samt uppmanade å konungens vägnar landtmarskalken,
landtråden och de residerande att ofördröjligen infinna sig i Stockholm
för att der stå till ansvar
Då denna landtdag hölls, hade Patkul redan lemnat Lifland,
sedan han dessförinnan uttagit sin relation öfver de deputerades
beskickning. Närmaste anledningen till hans flykt låg uti det
missförhållande, hvari han såsom officer kommit till sina förmän.
Det regemente, vid hvilket han tjente, hade Hastfer sjelf till
öfverste, men det kommenderades, under denne, af öfverstlöjtnant
Helmersen 2). Att denne var en hård man, grof kornig i uttryck
och sträng i fordringar, behagade de adlige officerarne illa, helst
han väl barskt tilltalat ett par af dem samt ålade sina
underlydande »skrifvargöra». På Patkuls bedrifvande uppsattes en
till Hastfer stäld »klagoskrift undertecknad af 5 kaptener,
deribland äfven af Patkul sjelf, samt renskrefs på deras uppdrag af
en student. Skriften afgick den 16 December 1692. Då intet
svar följde, uppsattes, likaledes på Patkuls tillskyndan, en annan,
kortare, hvilken också afsändes till Hastfer 3).
Karl XI:s styrelse var alltför sträng i ordningsfrågor, ej
minst i’ fråga om manstukten inom arméen, för att låta
under-lydandes otålighet mot sitt befäl, då den ej rättfärdigades af
starka och uppenbara grunder, onäpst yttra sig. I stället för
svar gafs (Maj 1693) kongl, befallning till underguvernören Soop
att hålla ransakning i krigsrätt med de klagande kaptenerna,
de der, helst som de ej alla klagade i egen sak, gjort sig
skyldiga till otillbörlig sammanrotning mot sin förman. Så skedde
ock. Patkul, som förde ordet för de anklagande klagade,
förnekade i början, att de handlat efter samfäld öfverenskommelse
och sökte skjuta skulden på studenten, som uppsatt klagoskriften.
Han invände ock, att dylika gemensamma klagomål fått anföras
af soldater mot deras befäl, och anförde som bevis derpå en af
ett helt kompani uppsatt klagoskrift mot kaptenen, hvilken var
ingen annan än — Patkul sjelf. Men här var verkligen det
öf-verklagade missbruket rent af upprörande. Soldaterna beklagade
sig öfver att de »hårda pressurer och obarmhertiga pryglingar,
hvarmed herr kaptenen oss dagligen och oförskyldt belägger»,
Kelch p. 36, 37. Schirren p. 241- 42. Except. Beyl. 3. Allerh.
Beyl. N. 2.
2) Magnus y. Heiiiiersen utmärkte sig vid försvaret af Dünamünde, blef
derpå öfverste samt stupade i slaget vid Düna. Hans skrifvelser och
rapporter, af hvilka flere finnas på riksarkivet, äro med stor noggrannhet förda.
?) De båda klagoskrifterna äro införda Libell. Beyl. O. oeli P. (p.
69—73).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
