- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjunde delen /
376

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

376

otto sjögren.

18

Yid Hastfers återkomst satte Patkul sin person i säkerhet
genom att fly öfver gränsen; han hade dess förinnan ur
ridderskapets kansli uttagit sin relation, för hvilken han fruktade
efterräkningar, samt från Ludvigshof (nära Riga) sändt till
krigsrätten en skrifvelse, deri han sade sig villig att stå till rätta inför
sådana domare, som vore edsvurna och rättvisa. Inom kort föll
krigsrättens utslag, hvarigenom de klagande kaptenerna dömdes
till sex månaders fängelse och förlust af 3 månaders sold; domen
gick också i verkställighet. Patkul, såsom anstiftare och
dessutom uppsåtligen afviken, ålades dessutom att muntligen och
skriftligen göra afbon efter ett föreskrifvet formulär. Han
qvarstannade imellertid i Kurland, der han uppehöll sig uti
Erwählen, och besvärade sig derifrån i skrifvelse till konungen (af den
5 Augusti) öfver krigsrättens dom, hvilken han betecknade som
förestafvad af generalguvernörens personliga hat; denne
beskyldes för att hafva mot Patkul fält hotande ord (om »Blutkosten»
och »Kopfspringen») samt hafva under hela ransakningen röjt
ett mot honom afvogt beteende, isynnerhet genom att vilja leda
i bevis, att han uppviglat de andre kaptenerna». Möjligen med
anledning af denna skrifvelse ankom ett nytt kongl, bref, som

£åbjöd, att kaptenernas mål skulle ånyo upptagas inför
general-rigsrätt i Stockholm. Här förklarades kaptenerna hemfallna
till dödsstraff, men benådades mot vilkor af offentlig af bön (Jan.
1694). För Patkul sjelf upptogs detta mål i förening med de
öfriga anklagelser, som mot honom sedan anhängiggjordes l).

Af Soop underrättades Patkul om den kongl, befallningen
till inställelse i Stockholm och han ansåg rådligast att hörsamma
den, men begärde att först erhålla ett lejdebref2). Han erhöll
också (Mars 1694) ett sådant, hvilket medgaf honom att i
Stockholm fri och obehindrad föra sin talan, afvakta utslaget samt,
»der saken så utfölle, att han uti riket ej kunde få förblifva,
fritt sig uti sin förra säkerhet begifva, som lag säger». Han
återvände nu till Lifland, der han lät inlägga sina papper i godt
förvar på sina gods. I sällskap med de öfriga instämda herrarne
afseglade han med första öppna vatten till Stockholm, dit äfven
generalguvernören begaf sig.

Den 29 Mars nedsattes under Bengt Oxenstjernas presidium
en kommission för att ransaka och döma öfver de anklagades
»eftertänkliga förgripelser förmedelst seditieuse skrifter och
annat otillbörligt förhållande så på landtdagarne som eljest».
Kommissionen utgjordes af 12 medlemmar, af hvilka 5 voro kongl,
råd (Gyldenstolpe, Dahlberg, Wrangel, Falkenberg och
Wallenstedt), 4 adliga ämbetsmän (bland dem Th. Polus) och 3 ofrälse
hofrättsassessorer. Rättegången fördes med stor grundlighet mot

*) De till detta mål hörande handlingarna äro samlade bland bilagorna
till Patkuls rättegångsskrifter, isynnerhet libellus oeh exceptio.

2) Bergmann, Patkul vor dem Richterstuhl der Nachwelt p. 71.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:06:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/7/0384.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free