Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
474
skoglar bergström.
10
Det onödiga, i förbigående gjorda omnämnandet af »sitt gods»
och. »brudeskatt», då ju blott var fråga om bönen för de
resandes personer, äfvensom vitnesmålets skriftlighet väcker ock
miss-tankeo om att vitnesmålet var i samråd med Wivallius uppgjordt.
Åklagaren begärde att vitnesmålen muntlig en skulle
af-läggas; men Rätten tillät Karene, prestens hustru, att likaledes
afgifva sådant skriftligt och det beediga. Innehållet var:
att Gertrud Grip kom till Wisseltofta den 10 November
1629 och lånade der hus öfver natten. (»De höllo henne qvar
med böner» säger U. G. deremot.) Morgonen derpå bad hon
frun och dottern Lissebet, att de skulle följa henne en mil
öfver gränsen, och sade hon skulle till Stensnäs; hvilket de ock
gjorde; att, då de kommo till Hallaryd, Gertrud drog in åt
prestgården, och, då de kommo in på gården, kom äfven L.
W., som då lät kalla sig Erik Gyldenstierna, dit, ridande; att
de då togo hvarandra i hand och följdes åt mot huset; och att
presten kom ut att emottaga dem; samt att de gingo hvardera
till sitt rum; att Gertrud bad dem följa med henne och,
kommen till sin kammare, klädde om sig och sade: att de skulle
låta sig vigas; och att strax kom bud från presten herr Peder
(lian hette äfven så) att de skulle komma ned, ty E, G. var
färdig; att de, jämte dervarande 2 presteqvinnor, följde henne
ned i ett stort rum, som de strax blefvo vigda uti — och att
sedan följdes till brudesäng och derefter hölls måltid; att många
vitnen voro tillstädes; både U. Grips bönder och soknebor f|ån
platsen; att hon både vid bordet och i brudehuset sade till
jungfrun: hade jag detta vetat, då jag i dag steg upp ur min
säng, så hade jag ingalunda kommit till detta bröllop, ty jag
fruktar detta är edra föräldrar oveterligt; att hon då svarat
nej ! ty mina föräldrar veta väl derom 1). Min fader tog min
hand och lade i E. G:s hand och sade till honom: Jag gifver
eder min dotter och ingen annan; tilläggande : vore jag nu en
ang junker, som då droge jag till Sverige och läte mig der
viga-). Då svarade E. G.: Ja, fader, kanhända veten I ej
hvad jag tänker; att de dagen derpå reste till Wisseltofta och
blefvo der i några dygn; att de den 13 Nov. gåfvo henne ett
bref till föräldrarne med begäran, att hon skulle framlemna
det; (Detta var det bref, som ofvan meddelats efter originalet.)
att, då U. G. deraf förstod, att de blifvit vigda, han blef något
sällsam, efter som han för mig lät sig förmärka; att han, på
fråga, väl medgifvit det han gifvit E. G. sin dotter, men att
det ringa bröllopet vore honom emot, ty han hade tänkt &c.;
att Gertrud, på fråga om E. G. vore rik S:t Martini afton
svarat: Gods och rikedom kan man väl få, den som står derefter;
men jag ser mest efter de gåfvor, som Gud hafver gifvit honom
*) U. (t.: »Der viste jeg intet aff».
2) U. G.: »Det är intet sanden. Gnd straffe lögneren».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
