Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
482
skoglar bergström.
10
Derunder kom Rätten tillhanda ett kongligt missive, tillhållande
dem att »endelig» häruti döma. Dom afsades den 17 Jan. 1631.
Den lyder i öfversättning:
Alldenstund det befinnes, att W. falskeligen under ett
orätt och förvändt namn hafver tilljugit sig och förvärfvat
Kongl. Maj:ts öpna pass; sig utgifvit för den han icke var och
är; och som en friherre Gr. hos höga öfverheter och nedrige
stater låtit sig antaga, respectera och anse, hvarvid, som
veterligt är, mången är blifven bedragen och off ender ad; Item,
under samma pass och namn här i riket brukat H. Maj:ts
undersåtar, borgare och bönder till skjuts och annat; och, framför
allt, af samma sina bedrägliga gerningar sig hos K. Maj:t i
Sverige högligen berömt, såsom af hans supplikations-project
–-kan erfaras; ty kunna vi, efter godt betänkande, Gud
och godt folks råd, kristlig och verldslig rätt, ej rättare döma,
än att förenämde Wivallius ju med sådana sina falska,
arglistiga verk och gerningar, har handlat orätt och som en
bedragare, och derför borde straffas till ära och lif.
Wivallius stämde nu, i sin ordning, såväl borgmästare och
råd, som hela familjen Grip till Skåninge landsting, som hölls
d. 2 April 1631. När L. W. fängslig infördes höll han ett tal
och föregaf, i enlighet med stämningen, att när han betraktade
hvad högsta orsaken till hans lidande och förföljande voro, så.
finner han den vara: U. G. med fru och dotter, som honom
tillfångatogo, förföljde och vrångligen anklagade &c. och att
deras afsigt med att vilja bringa honom om lif och ära blott
vore den, att dymedelst hindra honom från att yppa några
deras otillbörliga gerningar (som han tänkte kunna öfverbevisa
dem om) näml.
1) att de förde lasteligt tal om Danmarks krona och lagar
m. m......samt önskade sig under Sverige;
2) fosterfördrifning m. m.;
3) att dottren visste förut att han hette Wivallius––,
hvilket han endast af trogen kärlek, och för att hon gråtande
i fängelset bedt honom derom, förut icke velat yppa (utom för
några sina goda vänner, som troligen nu kunna vitna derom)1).
Derpå riktade han sitt tal mot domen och berättar, hur
han fått passet och varit tvungen att låta respektera sig efter
det deri skrifna namn — — (huruvida tvånget varit så starkt,
att han nödgats att till och med gifta sig och utfärda
förbindelser under detta namn, undviker han alltid att yttra sig
om.) m. m.
Derpå ingafs den öfverklagade domen samt en skrift af
Wivallius. Han sätter der i fråga om, derest han verkligen
varit den friherre, som han utgaf sig för, han då ock hade sig
*) TJ. G.\ Stor lögn! (3 gånger upprepadt).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>