Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
490
skoglar bergström.
10
Ännu ett försvarsmedel återstod för Wivallius: —
lärdomen, den akademiska lärdomen. Den skall nu tala för honom,
och tala för sitt enet högtförnäma språk: latinet. Den fordrar
sin egen skrift. Bort nu med den oläsande stilen! Här ha vi
en skönskrift för oss. Det är den, som Hof-Rätten kallar
»annexa disputatio de Conjugio contra Grijpianos, som doch intet
upplästes utan eljest lades ad acta». Vi tillåta oss att göra
på samma sätt, ty hans argumenter vinna ingenting genom
öfversättningen. Själf kallar han den Protestatio. Den börjar
på akademiskt sätt med en Precatio. Derpå följer en adress
till domarena, hvari bland annat om afsigten med denna skrift
säges: »Quamobrem eorum nonnulla hic contra Grrijphianos
nunc proponenda statui, eaque si pernissum fuerit .... ad
Regium Upsaliense Consistorium transmittenda putavi». Derpå
följer en Introductio, hvari förf. gör sina höglärda indelningar
(à la Erasmus Montanus): »hoc conjugium . . . habet omnia
que requiruntur ad substantialia conjugii seu matrimonii: utpote
causam
Efficientem,
Materialem,
Formalem
Finalem
et effectus.
Vi vilja endast lemna några små utdrag ur det följande.
Quantum magis consummatum iam sit hoc Matrimonium,
quod inprimis consensu utriusque partis initum est, ubi inquam
res non amplius intégra est, sed sponsus et sponsa legitimum
torum conscenderunt, quamvis prætermissæ fuerunt aliquot
nuptiarum pompæ et celebritates, quæ tamen sollennitates non
pertinent ad substantialia matrimonii. Derpå visar han: att
divortium non fieri possit ab errorem quendam fortunce — alltså
de gamla argumenterna på latin! Men nu kommer ett nytt,
och det dertill ur den Heliga Skrift, dermed bevisas af Jacobs
giftermål med Lea, huru ej ens error personæ eller bedrägeri
förmå göra ett äktenskap copula carn ale consummatum ogiltigt.
Detta argument släpper han ej i sina sednare skrifter, utan i
stället utför det vidare, då han berättar huru Herren välsignade
detta bedrägliga äktenskap framför Rachels: hvarmed han väl
tänkte bevisa att i äktenskapssaker Herren stundom fann
behag i litet bedrägeri, — den gången. ej tänkande på den gamla
sentensen: qui nimium probat nihil probat.
Han finner sin bevisning så segrande, att han slutligen
anser sig kunna säga: mihi persuadeo hoc posse agitari apud
af L. "W. N. (= Nericiensis) tr. i Stockholm (enl. anteckning af den högsta
domaren i dylika mål) »ex unicum»? och tryckt hos »Meurer». Den andra
visan är psalmen, Til tigh af hjertans grande, som ingen bestrider vara af
Wivallius. År 1625 gaf han sig af till Norge (se H.Råds Prot. 13/7 1681).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
