Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57 sveriges fö rh. t. ryssland under gust. iv adolfs färmyndarstyr. 515
land. Ingen af dessa omtalas dock i Budbergs bref till
kejsarinnan l). Deremot nämnes öfversten baron Hamilton ofta
som en god kunskapare 2). Grefven ocb grefvinnan S:t Priest,
ett franskt emigrantpar, gingo äfvenledes Rysslands ärenden.
Oaktadt alla hotelser och rustningar var det Katarina II:s
afsigt att blott i yttersta nödfall gå anfallsvis tillväga mot
Sverige. Hon ville helst på annat sätt göra sin vilja gällande
för att så snart som möjligt få fria händer att fullfölja de tills
vidare uppskjutna planerna mot Turkiet. Äfven torde hon
hafva befarat, att ett krig mot Sverige skulle under dåvarande
förhållanden medför^ inre omstörtningar i detta land, hvilka
möjligen kunde vara hinderliga för hennes planer. Hon beslöt
derför, att ännu en gång på underhandlingens väg söka draga
Sverige på sin sida. Framför allt önskade hon upphäfvandet
af förbindelsen med det mecklenburgska furstehuset. Den unge
konungens bifall hoppades hon lätt vinna, då det icke var
henne obekant, att han icke hyste någon böjelse för sin
utkorade brud. Byktet derom var gängse redan i Februari 1796,
och ehuru den svenska regeringen dementerade detsamma
genom en cirkulärdepesch af den 19 s. m., troddes det dock
allmänt. I Mars fick Budberg mera bestämd kännedom om
konungens tänkesätt i denna fråga. Hamilton hade nämligen
utforskat konungens gunstling, Flemming, och af denne fått
veta, att Gustaf Adolf redan förklarat hertigen sin obenägenhet
för det mecklenburgska partiet. Hertigen och Reuterholm
ansatte honom emellertid hårdt och använde alla upptänkliga
medel för att öfvervinna hans motstånd 3). För att inleda
underhandlingen utan att behöfva kompromettera sig använde
Katarina en viss Christin, förut Calonnes sekreterare, nu major
i kantonen Berns tjenst. Denne Christin hade kommit till
Stockholm i Januari 1796 och der genom Hamilton vunnit till-
1) Se Ryska hist. sällskapets arkiv. IX, s. 195 ff.
2) Anf. st. s. 219 etc. Jfr Adlerbeth, II, s. 296.
3) General Budberg till Katarina II den 1 April 1796 (R. H. S. A., IX.
s. 218 f.)
Den 2 April 1796 förklarade konungen i konselj, hållen på Stockholms
slott, att han af orsaker, dem han ej ansåg sig förbunden att närmare
uppgifva, funnit sig föranlåten att åstunda uppskof med förmälningens fullbordan.
(Portefeuille etc., III, s. 111 ff.) Redan dagen derpå sändes underrättelse
derom till Stedingk, med order att göra lämpligt bruk deraf för att om möjligt
förekomma brytning med Ryssland (Sparre till Stedingk den 3 April 1796).
Om orsakerna till uppskofvet heter det deri, att de voro sådana »qui se
rapportent uniquement aux intérêts qui regardent le seul intérieur de la famille
du maison Royale et qu’étant de nature pareille et sans avoir pû être vaincues,
comme on l’a pourtant crû longtemps, elles exigent au moins de la discretion
et ne peuvent pas être divulguées». I sjelfva verket var förlofningen redan nu
bruten, ehuru hertigen och konungen kommit öfverens att uppskjuta det
officiella tillkännagifvandet deraf till konungens myndighet, då denne sjelf ville
åtaga sig skulden för brytningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
