Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47 sveriges förh. t. ryssland under gust. iv adolfs förmyndarstyr. 517
skull kallar honom i ett bref till general Budberg 1). Det
vanliga namnet var eljest »jakobinen». Utan hans aflägsnande, lät
Katarina förstå, vore ingen försoning möjlig2). På samma
gång uppträdde den yngre Budberg ännu oförskämdare än förut.
Helt öppet förklarade han, än att kejsarinnan för att stilla sin
vrede fordrade ingenting mindre än afträdandet af Grotland,
att Sveaborg förstördes, ministèren afskedades samt konungen
förklarades i förtid myndig, än att kejsarinnans manifest
oför-dröjligen väntades och att Sverige ej kunde undvika kriget,
så framt det ej helt och hållet underkastade sig de vilkor, som
deruti föreskrefves, än åter att det väl ej vore fråga om några
handsbredder jord, men deremot att Sverige utan krus bröte
alliansen med Frankrike samt att man för att fatta sitt beslut
ej kunde påräkna mer än på sin höjd sex veckors betänketid3)
Ett krig mot Ryssland syntes oundvikligt så framt man ej ville
foga sig efter dess öfvermodiga fordringar.
Hvarken inre eller yttre förhållanden voro vid denna tid
sådana, att man kunde vänta sig någon framgång af en strid
med Ryssland. Alla kassor voro tomma och stark jäsning rådde
öfver allt inom landet. Ett icke obetydligt parti önskade
lifligt krig för att derigenom tvinga hertigen att sammankalla
ständerna. Hvad som då kunde inträffa var naturligtvis
oberäkneligt under så upprörda tider. Ingen utländsk hjelp var
heller att påräkna. Med Frankrike hade vänskapen under
vinterns lopp betydligt svalnat. Direktorium betraktade traktaten
af den 14 September såsom ännu o afslutad, då detsamma icke
afgifvit sin sista ratifikation, hvilken man ville göra beroende
af åtskilliga från svensk sida förut tillbakavisade vilkor.
Slutligen, i Mars 1796, förklarades att om Sverige icke ville genast
utrusta 10 linieskepp, utfärda en deklaration mot England om
restitution af uppbringade skepp och laddningar, och i
händelse af vägran taga repressalier, skulle direktorium icke blott
icke utbetala ytterligare subsidier utan äfven återfordra de
redan lemnade 4). Det bela visade tydligt att man endast ville
blifva qvitt förbindelsen med Sverige. Underrättelsen härom
anlände till Stockholm under första hälften af April, således
vid samma tid som spänningen med Ryssland var som störst.
Till Danmark hyste den svenska regeringen ånyo misstroende,
’) Katarina till general Budberg den 6 (17) Mars 1796 (R. H. S. A.,
IX. s. 217).
2) Den 17 April skrifver Stedingk att han på förfrågan om Rysslands
rustningar fått till svar att kejsarinnan »loin de rallentir ses armements,
Elle ne ferait que les accellerer et les renforcer, tant qu’un personnage qui
possédait l’entière confiance de S. A. R., et qui se déclarait hautement et en
toutes occasions l’ennemi de l’Imperatrice et de la Russie, gardait quelque
influence dans le conseil de S. A. R.»
3) Sparre till Stedingk den 12 April 1796.
4) Smith, s. 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
