Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59 sveriges förh. t. ryssland under gust. iv adolfs förmyndarstyr. 529
I anledning häraf, yppades nu en längre öfverläggning mellan Hans Kongl.
Maj:t och Hans Kongl. Höghet Hertigen: och beslutet däraf blef, att Hans
Maj:t satte sig ned att egenhändigt skrifva nedanstående försäkran i detta
ämne, — sådan som den här ord ifrån ord, finnes intagen :
Ayant donné Ma Parole d’honneur à Sa Majesté Impériale que Madame
La Grande Duchesse Alexandra ne seroit jamais gênée dans sa conscience, en
ce qui regarde sa religion: et Sa Majesté m’en ayant paru contente; Je suis
assuré qu’Elle ne doute nullement que Je connois assez les Loix sacrées que
cet engagement m’impose, pour que Tout autre écrit ne soit entièrement
superflu. Le *V22 Sept. 1796.
(signé) Gustaf Adolph,
hvarmed oftanämnde Greiwe åter upskickades till slottet.
Keijsarinnan som icke dermed fann sig fyllest tillfredsställd, nedsände
nu, sedan tiden under dessa négociationer så förlidit, att klåckan war nära
10, och den unga bruden, så väl som hela keijserliga famillen, jemte alla till
den tillämnade teten och balen budne personer, i 3:ne timmar wäntat, — och
lätt säga sig wara sjuk, samt att hon, för den orsakens skuld, icke mera den
aftonen kunde se konungen.
Den påföljande dagen, emottog Hon dock Hans K. M:s och Hans K.
Höghets besök : men utan att den dervid förefallne munteliga explication på något
sätt förändrade del obehageliga skick hvaruti saken aftonen förut blifwit
försatt. En dylik explikation Hans M:t ocli den Höga brudens föräldrar emellan,
skjedde i Hans kgl. Höghets Hertigens närvaro likaledes denna förmiddag,
hwilken lika fruktlöst aflopp. Wid Conférencen med Ryska plénipotentiairerne
som war utsatt att samma dag hållas hos Prints Zouboif, blef af Greiwe
Ostermann, på keijsarinnans befallning tillkännagifva, att alla ytterligare
öfverläggningar rörande den under händer warande Tractat, woro öfverflödige, tills
det i går afton upstådde missförstånd de Höga Contrahenterne emellan blifvit
fullkomligen bilagt, hvarintills alla widare conferencer suspenderades. De
tränne påföljande dagarne ägde också inga sådane rum: icke eller sågo
konungen och keijsarinnan hwarannan under denna tid: Men, igenom Ömse sidors
Ministrar, försöktes fruktlöst alla tempéramenter att åter uplifva den så
oför-wäntadt afbrutna négociationen.
Ifrån Ryska sidan proponerades en ny skrift af konungen, som afslogs
ifrån den swenska.
Widare proponerades derifrån, att Hans M:t i ett ostensibelt bref till
Hans kongl. 11:t Dess höga förmyndare, skulle updraga honom, att, som han
det bäst pröfwade, söka afhjelpa den förevarande fråga, som icke eller widtogs.
Slutligen syntes keijsarinnans föresatts wara att al del es rompera. Hon
förböd sina Ministrar att widare tala derom, eller att komma till
ambassadeurens hus; och — till och med alla andra af Hennes nation hade fått samma
tillsägelse.
I denna ledsamma ställning, under den apparence af den owänskap och
det outsläckeliga hat bägge håfven och folkslagen emellan, som nu wore
färdige att utbrista, då, wid hvarje dags försummelse, faran för Hans M:ts
återresa i en så sen årstid ökades, upstod i anledning deraf de brydsammaste och
bekymmer full aste öfverläggningar.
Hans kongl. H:t Hertigen och Deras Excellencer gjorde Hans Maj:t
samfält, ej mindre än hwar för sig, de ömaste föreställningar öfver den wåda
hwaruti Konungen och fäderneslandet försattes om ett krig häraf föddes, och
Hans Maij:ts myndighet skulle tecknas genom en för nationen så obehaglig
händelse. Både Hans Kongl. Höghet och Deras Excellencer trodde att man, i
en så äfventyrlig ställning, mindre borde uppehålla sig vid ett ords tilläggning
i den af Hans M:t redan gifne försäkran, än att kraftigt söka afböja ett ondt
som sedan wore obotligt, då det å bägge sidor komme att anses såsom e+t
personligt förolämpande.
Hans Kongl. Höghet och Deras Excellencer trodde sig äfven hafwa
anledning att håppas, det Hans M:t, under sina enskilta samtal med den unga
Storfurstinnan, redan nogsamt hunnit utröna Dess goda böjelse att i Religionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
