- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjunde delen /
542

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Rydzlandh sielff regerende, the wolodimersche, moschousche, nougårdsche etc.,
till Johann Gustaffsonn, effter thitt breffz lydelse thenn tridie Suerigis, Götis
och Wendis etc. konungh, fädernett aff enn by vdi Smålandh etc. Iffrå wår
M:ttz furstelige stormechtighet ähr thett wårtt ärlige förbudz ordh. Och
tilförenne haffuer du vdi Martij månedt schickett till wårtt M:ttz stormectighet
thine tienere Per Siffridsonn och Jöns Tolch till att bede oss, att wij wille
beuise wåre nåder vdi huadh måtte thett kunne ware oss mögeligit. Så haffue
wij schickett till tigh wår ährlige förbuds ordh schriffteligenn medh thine
tienere, och thu haffuer töffuett enn longh tijdh altt in till höstenn, såsom aff
enn wälförsichtigh plegsedh och weett icke thinn herkompst och tijtt fäderne,
och sende thin tienere Erich medh breff. Och vdi samme breffuet schriffuer
thu oss till, att wij haffue schickett wårtt breff till tigh medh thine tienere
Per Siffridsonn och Jöns Tolch, och wij haffue medh samme schriffuelse lathett
tigh förnimme, att wij wele göre fredh medh tigh, vm thu elliest will schicke
thin sendebudh till att göre samme fredh effter thenn förre sedwanenn till wår
ståtthollere vdi Store Nogårdh, som wij tilförenne haffue tigh tilschriffuett,
att och the förre Suerigis rijkes förstondere haffue giortt fredenn medh wåre
ståtthollere på Nogårdh, och wij wille lijche så hålle fredenn wedh macht,
och att thu wille thesligest på thin sijde och så holle samme fredh wedh
macht, och thin salige käre her fader, then stormectigeste furste och herre
konungh Göstaff, högloffligh ihågkommelse, han giorde och så. Thett west
thu icke, huru thu schaltt suare oss ther vm. Therföre haffuer thu lathett
läse gamble breff och crönicher för tigh, huru thett tilförenne ähr schett
emillenn Suerige och wårt landh, thesligest och, huru thett ähr tilförenne
hendt emillenn Suerige och Danmarch och andre land, som i hafue förstådt,
att vdi Store Nogårdh haffuer icke warett för sigh sielfft någett konungerijche
eller storfurstenndömme, lijche såsom the konunger och storfurster haffue
holdett enn stadigh fredh medh the konunger och herrer, som the breffuen
förmälle, som ähre giorde mere ähn för 200 åhr sedenn, medh enn konungh i
Suerige, benämpd Magnus Erichsonn war fredh, sedenn som konungh Carl hade
regementett rede vdi 400 åhr, hann fick rådh till them som stode Suerige före [1].
På thenn tijdh hade the suensche ändå icke thett wilkor, att then the wele
haffue till konungh, thenn keese the och ther till. Och som wij schreffue tigh
till, att thinn käre her fader, thenn höglofflige ihughkemmelse konungh
Göstaff, hann hultt enn stadigh fredh medh wåre ståtthållere på Store Nogårdh,
så ähr thett icke scheedt oförwarendes, som i thenn tijd meente. Och eder
fader wille inthett så göre fredh, som thett scheedt ähr, och thett kann thu
icke bethänche, huadh schade och gudzförthörnilse ther effter ähr händt. Och
thett ähr förvisso vdi sanningh, att thin fader, höglofflig ihughkommelse,
haffuer giordt fredh medh thenn römersche keijserenn och konungen i
Francherijche och the stormectigeste potentater, som ähre vdi christennhetenn, som
the fredzbreffuenn förmälle, som thu haffuer vdi godh förwaring tilstädes
vnder theres eigne secreter och medh theres hender vnderschreffne, huilche breff
du will lathe wåre sendebudh see. Therföre vm wij icke wele eller betro digh,
lijche såsom wii haffue sielffue giordt korskyssningen medh thin broder kongh
Erich och giordt enn stadigh fredh medh honum och förseglde medh wårtt
secrett, så ähre the plägseder öffuergiffne, som förre ähre giorde medh the
ståtthollere, och wåre leigdebreff, som dhu haffuer på thine sendebudh och
breffdragere, som thine tienere ähre. Therföre begärer thu och, att wij wille
ware obesuärede och göre så fredh medh eder medh wåre breff och secrett, lijche
som wij giorde medh thinn suåger, kongenn i Pålenn, såsom och the andre
vmliggende herrer medh tigh fredenn giordtt haffue, och att wij wille achte
tigh lijche så, som romersche kejserenn och alle christne konunger achte digh
och hooss sigh, the som schriffue digh till och kalle tigh broder, förwantt
och suåger. Och the schriffue så förthennschuldh, att thu ähr sielff enn
regerennde krönter konungh, och du haffuer och så ett väldight kongerijche och


[1] Det motsvarande stället i originalet har öfversättaren antagligen icke
förstått. Här kan icke närmare redogöras för sammanhanget dermed.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:06:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/7/0550.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free