- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjunde delen /
544

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vdi samme konungerijche giordt haffuer. Och vm wij wele göre enn god fredh
medh digh både vm Findlandh och Lifflandh och wele thett altt vtloffue och
handle, som vdi Suerigis konungerijche kann ware lijdeligit och som thett
haffuer warett vdi din käre faders konungh Göstaffz tijd och vdi thin broders
kong Erichz tijd, att wij och wele thett loffue, att wij inthett wele göre tigh
emott, och för konungh Erichz schuldh begynne någenn feigde eller elliest,
och att wij wele thett stadfeste medh wårtt breff och secrett, så will du schicke
thine sendebudh till oss, the som kunne stadfeste fredenn och kysse korssett
ther vppå. Och nu will du icke schicke dine sendebudh till oss för thenn
orsach, som her tilförenne vmberortt ähr. Och när du bekommer wårtt
stadfestelsebreff ther vpå, och wij schicke dine förre sendebudh till digh, the som
ähnn ähre hoos oss, för ty wij kunne medh ingenn rätt eller för någenn
orsach schuldh beholde them länger hooss oss, för ty the hade wårtt leigdebreff,
och vm wij på sådane förbemelte puncter wele göre fredh medh eder, och som
thu begärer wårtt schrifftelige suar schall komme till tigh ther vpå innenn
tre måneder, som thette breffuet ähr daterett, nemligen förste dagenn Octobris,
och vm wij till thenn försagde dagenn betäncke oss, så att wij wele göre fredh
medh tigh vpå ett åhr eller någett länger, till thess man kunne stadfeste och
göre enn fulkomligh och stadigh fredh, så schulle wij medh thett aller förste
lathe tigh thett få förnimme, att tigh måtte ther vm ware weterligit. Så
schulle wij och medh thett aller förste schicke tigh ett fulkomligit leigdebreff
för dine sendebudh, them som du wiltt schicke till oss, på thett att thine
sendebudh schole ingestedz bliffue ahnnholdne, och att the måtte medh enn
snarhett vträtte dine ärender. Och wårtt leigdebreff, som wij till digh medh
thin breffdragere Jöns Olsonn tilförenne haffue tilschickett, så ähr thenn Jöns
dödh, och samme leigdebreff kom tigh inthett tilhande. Och vm wij ingenn
fredh wele göre medh tigh, så schulle wij giffue tigh tilkenne och warne tigh,
som mann vdi fiende wijss pläger göre, så att du wett achte tigh både till
lanndh och watn. Och du will ingenn orsach giffue till någenn blodzvtgiutelse,
vthenn huadh som her effter schee kann, ther vm beder du thenn alzmectige
Gudh tigh till hielp vdi alle thine sacher. Och vm i icke komme till
fredh och enighett medh oss, huilchett i nogh haffue åstundett, när du drager
ut suerrdett vthur balienn, thenn tijdh ähr och fredenn vthe etc.

Och som samme din wälbetänchte [1] schriffuelse är kommen för wår
furstlige Mttz Stormectighetz, och sedenn wij thett wäll förstått hade, kunne wij
icke annett göre ähn förundre och lee, att enn wijll sigh så förhäffue och
hogmodes och förgätter bortt sitt fäderne vdi enn by i Smålandh. Och som
du schreff vdi samme breff, att dhu willtt hålle fredh medh oss, vm du wore
forstondigh, kunne thu thett betäncke, att iffrå jordenn ähr högt till
himmelenn, lijche så ähr och att hålle fredenn medh oss och icke medh the
ståtthållere på Nogårdh, för ty att thenn tijd, då enn wår förfader och slectinge,
thenn stormectige furstenn Jaroslaui (!) Georgij regerede, hann latt bygge sigh
till åminnelse vdi Estlanndh ett slått, som kalles på rydzske Jurieff, thet ähr
Dorpt; han bodde vti sitt fäderne Store Nogårdh och regerede icke allenest i
Rydzlandh, vthen och i Lifflandh, och Suerige war vnder hans lydno, och
tysker the haffue feigdett medh honom. Thett står vdi gamble crönicher
beschriffuett och the haffue mere ähnn vdi etthundrede åhr giordt theres skatt
till Nogårdh, för ty enn herre hann råder boo och ware vdi sitt lanndh, huar
han will.

Item, som thu schreff, att tilförenne haffue the regenther i Suerige icke
handlett medh the herrer och ståtthållere på Nogårdh, huru monge åhr som
thin fader konungh Göstaff hann regerede i Suerige, hann giorde altijd fredh
medh the ståtthållere på Nogårdh och schreff them altijd till, och wille så
medh orätte thett förandre, så att han icke schulle lathe besöcke the
stådtthållere på Nogårdh. Huadh gagn eller profitt hans lanndh fijck ther aff, thett
ähr icke ännu aff edre tänckezedler affplånett.


[1] Oförnufftige har en annan hand skrifvit i brädden, hvilket är bättre i
öfverensstämmelse med originalets ord.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:06:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/7/0552.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free