Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
546
H. HJÄRNE.
16
sameledes^ ähr oss och omögeligh till att lathe tigh komme iffrå thenn
handell medh the stådthollere på Nogårdh.
Item, som du schriffuer och lichner digh wedh kongenn i Pålenn och
wedh wår furstlige M:ttz stormectighettz baiorer och lierrer och wedh wår
broders kongenns i Pålens och storfurstens i Littowen furstenndömes panie *),
krigzmänn och herrer, som ähre aff höge bördh och slächt, the ähre icke dine
wederlicher.
■ Item, som du schriffuer digh för wår broders kongenn i Pålens suåger,
thett ähr icke vnder. Thett war och enn herre i Littouen, benämpd Jaigailo;
hann regerede sedenn i Pålenn. Hann giffte vt sin söster och gaff henne enn
stalmestere, benämpd Woidila. Therföre bleff ther i landett enn suår
blodz-vtgiutelse. Thett ähr fåfengt, att (du) med sådantt påminner.
Item, som du schriffuer vm the vmliggende herrer och potentater, så
ähr tigh giffuett ther vm ähnn högre förbudh. Och thett thu begärer, att wij
wille achte tigh, såsom keijserenn och konungerne achte tigh, Gudi ware loff,
att rydzske keijserne haffue stått mere ähn i femhundrede åhr, och vtaff
in-thett landschaff (!) begärer mann ther lichnelse till, och huilchenn som icke
will söche effter sin ähre, så råder hann therföre, huru hann wanärer sitt
nampnn. Menn vm cröningen vdi edert kongedöme, thett ähr icke länge
sedenn thett vpkom. Och förre ähnn thinn fader kom till regementett, haffue
wij inthett hörtt aff någett kongerijche i Suerige, och thenn macht, som ther
ähr vdi edertt konngerijche, får wår t M:tt wäll see vdi thenne winter.
Item, som du schriffuer, att thu kantt sielff försuare digh lijche såsom
thett skedde emott kongenn i Pålenn och kongenn i Danmarch, och du mener,
att wår krigzmacht kommer och så, thett är och lögligit, therföre att wår
broders kongenns i Pålens befalningzman, nembligen Alexander Polubenschoi, han
lath see sigh medh någett folch emott titt folch för Pernow, och kongenn
i Danmarch och the Suensche ähre altt ett folch, och thenn tijdh slactningenn
stliår, så ride the både till eder och iffrå eder; sligh enn trätte pläger icke
ware alffuarsam. Och the borgmestere och rådmenn i Lybke stadh, the ähre
köpmänn, the hade leigt sigh enn hop bönder och icke rätt krigzfolch;
therföre kunne the inthett sthå emott eders folch. Och i mene till euintirs, att
wårtt krigzfolch schall och så ware förthenschulldh så oroligit. Thett får du
see medh thin eigenn ögonn, huru thett går till.
Item, som thu schriffuer, att edertt landh ähr ingen vndergiffuet, wij
wethe thett och, att thett ingenstädz vndergiffuett, doch storfurstendömer icke
liehe, och wij wele ingen randsachningh hålle emilien ståtthållerne på
Nogårdh och eder. Wij begynne inthett nytt, vthenn hålle oss wedh thenn gamble
sedwane.
Item, som du schriffuer. att stådthollarne på Nogårdh icke ähre aff store
herrers herkunpst eller hög biördh, vthenn ähre allenest aff wår befalningh
til-schickede. the ähre och stådthållare effter wår befalningh och ähre aff stor
herres bördh och slächt, vthaff kongenn i Pålens och storfurstens i Litowen
slächt och aff wårt furstenndöme i Rydzlandh, vthaff Twer och Regansche
landzender, och annett ärligit folch. Thu schulle och thett betäncke tilförenne,
vm thett så hade warett, att edertt landh icke hade wäret lijche medh the
stådthållere på Nogårdh; så hade the icke heller så schriffuett vdi
fridzbreff-uen både vdi thinn faders tijdh och förre ähn thin fader kom till regementet
vdi monge breff medh monge stådthållere på Nogårdh altt her till, och the
schriffue så: »Medh Gudz nåde thenn stormeetigeste furstens och herres her
luann Wasilieuitz, sielff regerende herre öffuer altt Rydzlandh»; the giffue wår
furstlige nådes stormectighettz titell beschriffuett, och sedenn schriffue the
så: »Effter befalningh och benådningh ähre Suerigies rijches sendebudh komne»,
och ther medh schriffue the faderenz titell i Suerigis konungzdömme och så
sendebudens nampnn, och att freden ähr giordh iffrå thett åhrett till thett
åhrett, till så monge som wår furstlige nådes stormectighett befale. Och
ståtthållerne kysse korsett, the som på thenn tijd ähre stådthållere, och när som
Det polska panie betyder »herrar».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
