Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
v v. granlund: tva svenska minnesmarken.
563
liten ökstock och tvenne skutor eller pråmar. Den förre begagnade
konungen redan på aftonen den 6/16 December, för att, blott åtföljd
af tre personer, sjelf fara öfver floden för undersökning af den
tillämnade landstigningsplatsen. Upptäckte af en fiendtlig utpost kunde
han och hans följeslagare blott med möda oskadde undkomma sina
förföljare. Den kalla, blåsiga Decembernatten måste Svenskarne
tillbringa på den öppna stranden, lika litet skyddade för fiendens eld
som för snön, kylan och blåsten. Konungens beslut var emellertid
fattadt att söka öfverföra sitt folk endast med tillhjelp af de begge
skutorna, hvilka tvenne påträffade fiskare genom lampor och god
betalning hade förmåtts att leta rätt uppå. De voro visserligen sänkta
i floden, men länsades och befunnos brukbara. Redan före dager,
kl. 6 på morgonen den 7/it December öfverfördes öfversten grefve
Nils Brahe jemte 300 man af den gula brigaden 1). De hade
knappast hunnit börja en förskansning, förr än de blefvo öfverfallne
af fjorton kompanier spanske kyrassierer och dragoner. En förbittrad
strid uppstod. Tre gånger afslog den lilla hjelteskaran de våldsamma
anfallen af den många gånger öfverlägsne fienden, som skulle
tillintetgjort Svenskarne, om ej i rattan i id förstärkning från det gröna och
det blå regementet kommit öfver. Snart voro Spanjorerne
tillbakaslagne med en förlust af ej mindre än 600 man, och lemnade i vild
flykt slagfältet, sökande rädda sig en del till Oppenheim, en del till
Mainz2). Sedan striden var slutad lät konungen hålla bön och
af-sjunga en psalm3), hvarefter anordningar straxt gjordes till
öfverförandet af de öfrige trupperne. Men innan de siste gingo öfver
intogs den nyssnämnda stjernskansen genom kapitulation, och några
vackra metallkanoner eröfrades der. Lika lätt eröfrades icke
Oppenheim. Staden kapitulerade väl, men slottet måste stormas (den 8
Dec.), och i sin förbittring öfver det envisa motståndet nedhöggo de
svenske soldaterne, biträdde af stadens borgare, hela den återstående
besättningen, 500 man. Enligt en ännu befintlig förteckning4) öfver
i detta fälttåg fallne Svenskar, skulle Svenskarnes förlust vid
Oppenheim blott utgjort 20 man. Spanien och Sverige stodo officielt i det
bästa förhållande till hvarandra; den djupaste fred rådde mellan de
begge staterna, och likväl understödde Spanien med hjelptrupper de
tyske katholikerne mot Sverige. Det var första gången sedan
vikingatiden, som krigare från Europas nordligaste länder på slagfältet mött
söner af Europas sydvestliga halfö. Det gick nu såsom då:
norden besegrade södern. Till Spanjorerne hade sällat sig Lothringarne,
och desse begge, hvilka besatt landet vester om Rhen, och der bakom
*) Merian i Theatr. Europæum uppgifver 500 man, hvilket väl beror på
misskrifning.
2) Nära härintill finnes ännu »Schweden-Kirchhof», der de i striden fallne be;
grofvos.
3) Chemnitz uppgifver psalmen: »Aus meines hertzens gründe», möjligen
n:o 183 i Svenska Psalmboken.
4) Bland »Acta Historica» i Riksarchivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
