Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
v. granlund: två svenska minnesmärken.
565
hotade monumentet, om nödiga åtgärder till dess skyddande ej snart
vidtoges, och konungen anordnade genast den enligt kostnadsförslag
af en bygmästare Maij härför erfoderliga summan af 300 rhenska
gulden l). Härmed var visserligen stöden för några år skyddad för
förstöring, men redan 1703 var faran ånyo lika stor. Sistnämnda år
öfversände nämligen en svensk tjensteman i Tyskland Joh. Gerlach,
till cancellicollegium ett bref ifrån »der KeyserLe Pfalz- Graff- und
Alteste Stättmeister zu Worms, wie auch Hoch-Gräffl:r Löwenhauptischer
Rath und Oberamtmann in der graffschafft Falkenstein, der Hr Doctor
Joh. Friedrich Seydenbänder», hvari denne förmäler sig under en färd på
Ehen, hafva iakttagit »dass die von S:r Königl. May:tt in Schweden,
Gustavi Adolphi, Glorwürd. andenkens zu unsterbhn dero Nachruhm,
auff das Landt, allwo S:e May:tt mit der Reuterey über der Rhein
gesetzet, auffgerichtete Triumph- und Ehren-Seule dergestalt schon in
dem Rhein stehe, dass bereits die unterste Treppe von dem Wasser
angespühlet, und endlich durch das stetige Anschwemmen die Erde
hinweg geführet wird, das die Seule besorglich aus Mangel des Postens
grund, von der Last überwogen, über einen Hauffen fallen muss, so
aber von die Nachwelt und die glorieuseste action in Yergess
zubringen, Jammer und Schade wäre» 2). Han föreslår derföre att stöden
måtte flyttas längre in åt landet, hvilket ban trodde att chur-pfalziska
regeringen, ehuru katholska religionen tillgifven, ej skulle neka 3).
Men krigen upptogo under denna tid hufvudsakligen allas
tankar, och saken blef undanskjuten ända till 1706, då grefve Gabriel
Oxenstierna och zweybrückiska regeringen ånvo androgo saken för
konungen, och genom sina nitiska bemödanden genomförde den till ett
önskvärdt slut. I regeringens bref af den 8 Julii nämnda år4)
berättas ånyo att stöden befanns i betänkligt tillstånd och om också straxt
en ny kista (»krippe») till dess skydd kunde anläggas i Rhen, så
skulle detta skydd dock icke räcka länge, utan snart bortspolas, och
föreslås derföre att flytta stöden längre in i landet. Regeringen hade
uppdragit åt en tjensteman att sjelf eller genom sakkunnig person
låta besigtiga monumentet, deröfver afgifva berättelse och låta
upprätta kostnadsförslag för dess »translocirung». Af denne tjenstemans
*) Kon. Carls bref till grefve G."Oxenstierna den 17 Dec. 1698.
Riks-Registra-turet. — A. Berch: »Kort utkast till kon. Carl XII:s lefvernesbeskrifningo,
Stockholm 1788, sid. 19, säger att med anledning af denna restauration af stöden i
Gotha 1699 blifvit slagen en medalj med inskriften »Obeliscus Suecicus prope
Oppenheimium, A. MDCXXXI fixus», men sakkunnige män hafva försäkrat att
tillvaron af en sådan medalj är för samlare obekant, och att den troligen stannat vid
ett blott förslag.
2) Brefvet, dat. Frankfurt am Main d. "18 Sept. 1703, i saml. rör.
»Bildstoder», i Riks-Archivet.
3) Churphalz prætenderade nemligen här s. k. »Leyerpfadt» utmed floden,
men platsen tillhörde såsom ännu Hessen-Darmstadtska territoriet. Se Amtskeller
Hechts skrifvelse följ. sida, not. 1.
4) Zweybrückiana i Riks-Archivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
