Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
578
ströd.da meddelanden. iii.
22
repat hvarandras ord, utan att hvar och en hade sina skäl. Adlerfelt
kallar honom Rabin, Lagerbring Raab och Nordberg Rabe.» Härpå
måste man svara, att ryktet om Katarinas härkomst från Rabe visst
icke uppstod först i Petersburg utan troligen öfverförts, antingen från
Sverige eller Livland, der det nog kunnat finnas menniskor, som hade
intresse för den ifrån Sverige med sin dotter utflyttade enkans öde.
Efter hvad läraren Rabe intygar, hafva vi sett, att från Vestergötland
företogos redan 1725 spaningar härom. När Nordberg meddelar
berättelsen om Katarina T:s svenska härkomst, säger han, att han hört
den af en gammal hederlig, trovärdig man; han tillägger, »att denna
historia blifvit noga undersökt och att hon än i dag bekräftas såväl
af kyrkoböcker som af ännu lefvande personer». (Här menas den
omständigheten att qvartermästaren Rabe gifte sig i Livland, att efter
hans död i fäderneslandet hans hustru med sina barn återvände till
Östersjöprovinserna, hvarest man förlorade dem ur sigte, samtidigt med
att det bekanta ryktet uppkom.) Huru uppkom det då? Första
anledningen dertill kunde vara okunnigheten om det öde, som träffat
Rabes enka efter hennes afresa till Livland, ty med anledning deraf
kunde i hennes hemland lätt uppstå åtskilliga gissningar om hvad som
händt henne och hennes dotter. A andra sidan faller det af sig sjelf,
att, efter Katarina Skovoronskijs upphöjelse, öfverallt rykten gingo om
hvem hon kunde vara. Sjelfva namnet gaf slägtingarna till familjen
Rabe i Sverige anledning att undra, om icke hon vore den Katarina, som
de förlorat ur sigte. I berättelserna om den af ödet upphöjda
föräldralösa qvinnan framträdde emellertid äfven andra namn, som tjenade till
stöd för gissningar: såsom Katarina Alexejevnas hemort angaf man
Rungen (egentligen Ringen) i Livland, och den svenska Katarinas
farmor var född i Rångedala; slutligen kunde äfven finnas klyftiga
etymologer, hvilka, då de i midten af namnet Skovoronskij sågo ordet
voron, i likhet med Hupel och Albedyhll, deruti upptäckte ett samband
med namnet Rabe. Möjligt är äfven, att detta namn kommit i bruk
till följd af förblandning med ryska ordet raba, eller i’abynja *),
som kunde tilläggas Katarina icke blott på grund af att hon antogs
vara född i lifeget stånd, utan äfven derföre att hon var en krigsfånge
(krigsfångar kallades då rabij eller slafvar). leke utan skäl gaf man
namnet Rabe än åt Katarinas föräldrar, än åt hennes första, verkliga
eller diktade, man. I sitt ofvan omnämnda arbete anmärker Bülau,
att denna hennes förste man öfverallt, der han omnämnes, kallas
Johan; såsom hans tillnamn hafva vi träffat familjenamnet Rabin, och
äfven Katarina kallades under första tiden af sitt äktenskap »die
Rabin» 2), men då många icke kände till det snart upplösta äktenskapet,
så kunde lätt den tanken uppstå, att hon var född Rabe». Man kan
ej undgå att erkänna, att detta är en mycket sinnrik gissning, men
för oss är den af vigt endast såsom ett stöd åt vår nyss härofvan
Ryska ordet rábá 1. rabjnja bet. slafvinna. Öfversrs anm.
2) Bülau: »Geheime Geschichten» VI, 289.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
