Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXXVIII
granskningar och anmälningar.
6
Då han i sammanhang härmed anmärker, att konung Kristiern i
nämnda öfverenskommelse kallas konung af både Norge och Danmark,
och att hans norska konungavärdighet härigenom var från svensk sida
erkänd, så anse vi oss skyldiga att påpeka, att om också de svenska
sändebuden genom att besegla ett fördrag, hvari de danska ombuden
gåfvo sin konung den ifrågavarande titeln, kunna anses hafva erkänt
honom såsom dess rättmätige innehafvare, så hade de dertill alldeles
ingen fullmakt, och i ingen händelse kan k. Karl genom sin
ratification af fördraget anses hafva gifvit sitt erkännande af densamma. Vi
förmoda att detta senare ej heller är hr Daaes mening, ehuru hans
sätt att uttrycka saken (s. 35) förefaller något tvetydigt.
De handlingar genom hvilka k. Karl gjordes till Norges konung
kallar hr Daae »revolutionära». Om detta också medgifves, så hade
dock rättvisan fordrat, att samma omdöme fälts om det sätt hvarpå
k. Kristiern valdes. Vid k. Karls val sökte man att, så vidt
omständigheterna medgåfvo, följa lagens föreskrifter — bland de ställen,
der hans val skedde, \ar äfven det i lagen föreskrifna, Trondhjem —,
men intet af lagens stadganden iakttogs vid den danske konungens val.
Lagligheten af k. Karls val framhölls med skärpa i ett i norska
allmogens namn den 24 Nov. 1449 under Karls vistelse i Trondhjem
utfärdadt bref, den bekanta handling, hvari förklaras, att »Norge och
Sverige hafva af ålder i sämja och kärlek sammanvarit, hvilken sämja
och kärlek mellan förenämnda riken aldrig sönderslitas skall, medan
vi lefva; och hafver Gud dessa två riken så.landfast tillsamman fogat,
längre än på 400 eller 500 mils längd, hvart vid annat; skulle de
nu åtskiljas med tvedrägt, som Gud förbjude, då vore det otaligt folks
förderf både till lif och gods i båda dessa riken, och enkannerligen
i vårt fattiga rike Norge; ty är der ingen vån till, att dessa två riken
skola någon tid i tvedrägt åtskiljas med vår vilja». Detta bref anser
hr Daae vara utfärdadt utan allmogens vetskap och beviset är, att det
vid andra tillfällen visat sig, att bref utfärdats i allmogens namn, utan
att denna vetat något derom! Ett är, att brefvet kan vara utfärdadt,
utan att allmogen vetat något derom, ett annat är, att så verkligen
skett. Det senare återstår ännu att bevisa. Det förhållandet, att Karl,
som dock åtföljdes af en mycket ringa truppstyrka, i flere olika
landsändar valdes till konung, vittnar ej emot norska allmogens benägenhet
för föreningen med Sverige, och sidd. 75, 76 har hr Daae sjelf anfört
omständigheter som tala derför. Tilläggas kan ock, hvad hr Daae
sid. 88 meddelar, att en af k. Kristierns män ännu 1453 fann nödigt
att affordra allmogen i Trondalagen en formlig förklaring om
giltigheten af k. Kristierns val.
Ar hr Daae kritisk med afseende på ofvannämda bref, hvars
ursprung möjligen kan vara tvifvel underkastadt, så är han märkligt
nog ej obenägen att sätta tro till en uppgift, som alldeles otvetydigt
har rena partisyften att tacka för sin uppkomst. Efter ärkebiskopens
död och sedan Kristiern låtit kröna sig till Norges konung, lät han
utsprida, att ärkebiskopen blifvit tvingad att förrätta hans motståndares
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
