Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXXVIII
granskningar och anmälningar.
8
anmärkt vid berättelsen om Örjan Karlssons infall i Trondalagen i
April 1453. Hr Daae framställer detta såsom ett trolöst brott mot
stilleståndsfördraget och påpekar icke, att det möjligen kunnat vara
föranledt af k. Kristierus uraktlåtenhet att noggrant ställa sig detta
fördrag till efterrättelse (se Styffe, 1. c. LXVI). Vi hafva äfven
svårt att förstå, hvarför hr I)aae nödvändigt vill sätta Jusse Pedersons
»infall» i Nordland 1453 till September, då man lika väl kan antaga
att det skett i början af Maj och stått i samband med Örjan
Karlssons ofvannämda anfall — såvida det ej möjligen kan vara derför,
att ett tillfälle då saknats att påbörda svenskarne en ny trolöshet (se
sid. 89 f.).
#
Så mycket mera angelägen visar sig hr Daae vara att rentvå
danskarne från den beskyllning för groft svek, som blifvit riktad mot
dem med anledning af deri tappre och ridderlige marsken Thord
Bondes mord1). Rimkrönikans författare, som var samtidig med dessa
händelser, uppgifver att mordet begåtts på danskarnes tillskyndan.
Denna upgift kallar hr Daae »obevislig». Skall något bevis rörande
denna upgift komma i fråga, så synes det oss närmast böra vara ett
motbevis af den som bestrider dess sanning, ty uppgiften är först och
främst samtida och dessutom har den sannolikheten för sig, då den
gäller en man, så svekfull som Kristiern I och tillika så grym och
hänsynslös, att han kunnat uppgöra planen till de gräsligheter som
1520 föröfvades i Sverige af hans sonsson, Kristiern den omilde. Men
härtill kommer, att samma uppgift förekommer i en annan samtida
källa, nämligen ett bref från Ivar Gren till Karl Knutsson 1464.
Trovärdigheten af detta bref förnekar hr Daae, på grund deraf att Styffe,
som anför detsamma, sjelf betecknar det som »en tvetydig auktoritet».
Detta är emellertid icke förhållandet. Styffe (1. c. LXXXIX, not 7)
kallar hr Ivar Gren för »en eljest tvetydig auktoritet», men i detta
särskilda fall finnes alldeles intet skäl att betvifla riktigheten af hans
upgift, som lyder sålunda: »Vi viliom medh Gudz hielp thet forholdhe
i thet yterstha at hanum» (Törd Bondes broder Bo Dyre) »skal skee
en hwgswalelsa for syn brodhers dödh aff the Danske, som hanum ali
syn vedherwillia woldhat haffue» (Styffe 1. c., s. 153). Trovärdigheten
af Rimkrönikans uppgift åter vill hr Daae söka tillintetgöra genom att
påstå, att den biktfader, hvars auktoritet krönikans författare åberopar,
icke var mördaren Jösse Bosons, utan Törd Bondes, och att
författarens afsigt med att omtala denne biktfaders berättelse alldeles icke är
att styrka sin uppgift om danskarnes delaktighet i Törd Bondes mord,
utan endast att till marskens förhärligande omtala, att han var så
from, att han biktade sig hvarje vecka. Härvid vilja vi till en
början anmärka, att huru man än vill förklara meningen med anförandet
af biktfaderns berättelse, så står krönikans uppgift om danskarnes del-
*) I förbigående må nämnas, att den anmärkning hr Daae (sid. 132) riktar
mot H. Hildebrands uppgift om denne Törd Bondes giftermål, saknar grund:
redan 1875 har Styffe i fjerde delen af sina »bidrag») (s. CCCXÏ, not 3) rättat
den uppgift, på hvilken hr Daae stödjer sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
