Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXXVIII
granskningar och anmälningar.
10
hans förhållande till hansestäderna. Hr Daae kan ej undgå att
medgifva, att det tadel som riktats mot k. Kristiern med anledning af
hans ovärdiga eftergifvenhet för hanseaterne är berättigadt, men han
anser likasom Allen, att det förnämligast bör gälla den senare delen
af hans regering, då de slesvig-holsteinska förhållandena bragte honom i
fullständigt beroende af städerna. Man har dock ifrån den här
ifrågavarande tiden bland annat sådana praktprof på hans lättsinniga och
för Norge i hög grad skadliga undfallenhet för de tyske köpmännen,
som historien om hans fyra gånger under sex år förnyade bekräftelse
på rostockarnes förderfliga privilegier i Oslo och Tönsberg ocb hans
eländiga beteende i frågan om de af hanseaterne 1455 begångna
vålds-gerningarna i Bergen. Det förra af dessa för k. Kristiern i hög grad
karakteristiska drag framställes af hr Daae mera i förbigående (s. 151)
ocb föranleder honom ej till någon annan reflexion än den, att »disse
gjentagne Bekræftelser ere talende Vidnesbyrd nok om idelige
Sammen-stöd mellem de Fremmede och Borgerne i Oslo og Tunsberg, om
hvis Enkeltheder Historien som sædvanligt tier»! Ännu mera
underligt förefaller det oss dock, att en norsk man, som skildrar uppträdena
i Bergen 1455 och medgifver, att Norges höghet, lagar och ära
svårligen kunde kränkas på ett gröfre sätt än här skedde, kan underlåta
att på det skarpaste sätt brännmärka en konung som lät dylikt
passera ostraffadt. — Hr Daae anmärker helt fogligt, att »konungen var
allt för beroende af hansestäderna för att kunna uppträda med kraft
mot deras tjenare i Bergen, i synnerhet nu, då det var honom så
angeläget att vara i godt förstånd med dem för att främja sina planer
mot Sverige». Nå väl — målet för dessa planer vans, Kristiern blef
Sveriges konung, men följde väl då någon efterräkning? Alldeles icke.
I stället blef det en af Kristierns första åtgärder som svensk konung
att stadfästa alla hanseaternes friheter äfven i Sverige!
Yi afsluta härmed vår granskning. En och annan torde
möjligen af de anmärkningar vi framstält, draga den slutsatsen, att vi
velat påstå, att den här granskade skriften närmar sig arten af en
tendensskrift. Ett dylikt påstående våga vi dock icke göra. Vi hafva
emellertid velat meddela, hvad vi i hr Daaes skrift hafva funnit
anmärkningsvärdt.
O. A.
2) Le Secret du Roi. Correspondance secrète de Lonis XV
avec ses agents diplomatiques. 1752—1774. Par Le duc
de JBroglie, de TAcademie Française. I, 460 sidd., II, 616
sidd. Paris 1879.
Vid sidan af den politik, som Ludvig XV utöfvade med sina
ministrars råd och bistånd, dref han utrikespolitik på smygvägar, utan
dessa ministrars vetskap och oftast i motsatt anda till dem. tillvaron
af en sådan hemlig diplomati —- man kallade den l’affaire secrète och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
