Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
korligen måste tvinga sig på en hvar, sOm vill undersöka de verkligen
tillförlitliga källorna rörande dessa handlingar, nemligen att hr Fr:s
skildring är skef och vanställande. Hr Fr. svarar att han »emot detta
G:s personliga omdöme kan med lika rätt åberopa sitt», och anför
derjemte några författare, som han har på sin sida.
Härtill svaras: Mitt omdöme är alis icke personligt, såsom hr Fr:s.
Jag tror mig, sidd. 34—45 (318—329), hafva bevisat riktigheten af mitt
omdöme om de danske underhandlarnes politik ; och jag har dock endast
kunnat upptaga hvad som rörde en enda punkt af de sväfvande frågorna.
Hr Fr. låtsar alis icke om denna bevisning, och halkar så lätt som
möjligt öfver denna tvistepunkt, som dock är den vigtigaste. Likasom
bela uppsatsen om »Afrikanska kompaniets historia», med undantag af
ett par obetydligheter, är uteslutande grundad på källskrifter, ej på
böcker, så har jag äfven vid skildringen af förhandlingarna mellan
Sverige och Danmark 1658 ensamt stödt mig på authentiska
dokumenter. Gent emot dessa betyda de memoirer m. fi. tryckta arbeten,
som hr Fr. anför, ingenting annat än att deras författare tagit intryck
af Danskarnes högljudda klagomål, hvarmed de sökte öfverskyla sine
egne underhandlares oärliga och lumpna politik, hvaröfver ock straxt
derefter klagas i svenska officiella skrifter. Hr F. har i allmänhet
visat stor förkärlek för memoirer, utländske ministrars rapporter från
Sverige och dylika skrifter, hvilka vanligen äro ganska grumliga och
otillförlitliga, såsom till stor d^el grundade på rykten, förmenanden,
sqvaller, köpte rapportörers och lyssnares berättelser, och kunna
aldrig tillmätas afgörande betydelse i afseende på vigtiga historiska
spörsmål.
Jag har redan hänvisat till den skrift, som hr Fr. uppgifvit
såsom sin hufvudkälla i denna fråga. Denna skrift och dess bilagor
bevisa raka motsatsen af hvad hr Fr. påstår. De påståenden hr
Fr. gjort i sin historia om Sveriges obillighet och orättvisa mot
Danmark under förhandlingarna om fredsfördragets uppfyllande 1658,
vederlades grundligen ej blott i nämnda utan äfven i andra skrifter
för mer än 220 år sedan; men detta tyckes hr Fr. icke känna. Jag
har yttrat att hr Fr:s skildring af Sv:s politik mot Danmark vid
nämnde tid vore »skef och vanställande», hvilka ord kanske kunna
synas stränga; de voro dock de mest skonsamma, som kunde väljas.
Då nu hr Fr. i stället för att erkänna sig hafva haft orätt, alldeles
ignorerar de mot hans påstående andragna bevisen, och fortfarande
vidhåller hvad som uppenbarligen är mot sanningen stridande, vill att
den fläck, som han med orätt fästat vid Sveriges och Carl Gustafs
politik i denna fråga skall sitta qvar, så kan omdömet om hans sätt
att författa historia åtminstone icke blifva mildare.
Jag har frågat »hvilka af Sveriges fordringar voro obilliga och
orättvisa, och hvilka stredo mot Roskilder-freden?» Hr Fr. har ej
med ett ord besvarat hvarken denna eller öfriga (i not. sidd. 36—37,
320—321) framstälda frågor. Denna tystnad innebär dock icke ett
erkännande, ty gent emot och öfver bevisliga fakta ställer han, rörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
