Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Ur romarnas historia - B. Rom såsom republik - IV. Republikens förfall - 2. Marius och Sulla - Kriget emot bundsförvanterna - Marius emot Sulla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 383 –
Kriget emot bundsförvanterna.
Knappt var den fara, hvarmed de nordiska barbarerna hotat,
lyckligt undanröjd, förrän ett medborgerligt krig uppflammade i
själfva Italien. De italienska bundsförvanterna, hvilka burit
drygaste bördan af alla de krig, romarna fört, begärde såsom belöning
medborgarrätt, hvilken dessutom för länge sedan blifvit dem lofvad,
Tribunen Drusus talade ifrigt för bundsförvanternas anspråk men
blef på patriciernas föranstaltande mördad utanför sitt hus. Nu
uppstod ett blodigt, fyraårigt krig, som var mycket farligt för Rom.
Slutligen vann Sulla tvenne stora drabbningar och lät utan
försköning nedhugga tusentals af fångarna. Då gåfvo de upproriska
folken efter, och man ingick en fred, hvari romarna beviljade dem
de flesta af de åstundade rättigheterna.
Marius emot Sulla.
Vid denna tid hade konung Mithridates af Pontus (ett land
vid Svarta Hafvet), dragit i fält emot romarna. Han var en
beslutsam människa och svuren fiende till romarna. Snart hade
ban med bistånd af sin bundsförvant, konungen af Armenien,
eröfrat hela Mindre Asien och samlat en här af 300,000 man med
180 lievagnar och 400 skepp. Sulla skulle utföra kriget emot
honom och blef utnämnd till konsul, men detta kunde ej Marius
fördraga. Med stöd af folkpartiet åstadkom han ett upplopp i Rom
hvari hans förnämsta motståndare blefvo dödade, och folket
uppdrog öfverbefälet åt Marius. Sulla flydde till sin här, hvilken
efter kriget emot bundsförvanterna ännu stod samlad i södra Italien.
Han berättade för soldaterna om den smälek, som blifvit honom
tillfogad, och lofvade dem det rikaste byte, om de ville ställa sig
under hans befäl. Då ropade de: »För oss till Rom, o, fältherre!»
Det var just, hvad han ville. Med sex legioner intågade han i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
