Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Bildandet af stater - Franker, sachsare och normander - VI. Anglosachser och normander - Wilhelm eröfraren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 266 —
måhända förtretad öfver fallet, vedergällde han sonens ånger och
ömhet med hårdhet. Så snart han åter satt till häst — prinsen
hade lämnat honom sin egen — skyndade han till sitt läger och
vidtog åtgärder till krigets fortsättande. Likväl kom han inom
kort på bättre tankar, och, uppmanad af sin gemål, försonade han
sig med Robert. De sammanträffade i Rouen; Wilhelm förlät sin
son, tog honom med sig till England och uppdrog åt honom att
draga: - i fält emot konung Malcolm af Skottland, hvilket prinsen
utförde med lycklig framgång.
Vid samma tid försvarade Wilhelm med eftertryck sina
konungsliga rättigheter emot Gregorius VII. Denne härsklystne påfve
fordrade, att han skulle uppfylla sitt löfte samt för besittningen af
England hylla den påfliga stolen samt erlägga den sedvanliga
tributen, Peterspenningen. Denna afgift hade i början erlagts af de
anglosachsiska konungarna såsom en vänskänk till påfvarna men
sedermera af dessa ansetts såsom ett bevis på undergifvenhet.
tWfirtffiiK S.X^
89. Scen från slaget vid Hastings. (Efter en tapet).
9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
