Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sydenham. Ett bidrag till medicinens culturhistoria (1845) - Sydenham och Forntiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppkommit och hårrör ifrån den ädle Pinel och hans efterföljare
Reil, Langerraann, Esquirol m. fl., står icke på denna djnpa
religiösa grund utan, såsom den nuvarande medicinen i allmänhet, endast
på menniskokärlekens och barmhertighetens. Hon omfattar sitt stora
problem icke fullständigt och allmänt, utan blott partielt Hon
vänder sig icke emot den psychiska sidan af sjukdomsprocessen i
allmänhet, utan blott såvida deu får öfvervigt och träder fram i
för-gruuden under skepnaden af verklig vansinnighet Icke heller söker
hon att gripa in i personlighetens djup och att genom
framkallandet af dennas verkliga centralkraft besegra sjukdomens ursprungliga
rot, utan åtnöjande sig med therapiens blott negativa ståndpunkt
har hon till. syftemål, att endast moderera det deuteropathiska i dess
process. Den religiösa psychiatrien deremot ansåg det psychiska
lidandet utgöra hutvudsaken i all sjukdom, eller, med andra ord,
kroppens sjukdom såsom verkan och följd af själens, och trodde
således att utan botandet af den sednare, allt omedelbart
bekämpande af den förra var fruktlöst Å andra sidan ansåg hon
själssjukdomens ursprungliga rot bestå i synd eller passionernas magt,
och öfver denna magt kunde ingen seger vinnas, utan genom den
andens eviga, upprätthållande, återställande och befriande kraft som
innebor tron på Gud. Men ej nog dermed! då den af sina
passioner och de fruktansvärda förstöringskrafter, hvilka dessa åfven inom
kroppen uppväckt kufvade sjuklingen icke sjelf förmår ur sitt eget
inre utveckla denna tro, måste psychiatern göra det i hans ställe,
eller med andra ord, vara den sednares tro, samvete och förnuft och
med dessa ingripa i det innersta af hans själ, och genom seger
öfver de sjukligt förhöjda negativa krafterna återgifva frihet och magt
åt den vål tillbakaträagda, men dock ännu lefvande tron på det
gudomliga, ifrån hvilken de sednare affallit och som ensam utgör
den verkliga roten till både själens och kroppens helsa. Denna den
religiösa psychiatriens betydelse är sublim, dristL: och stor, och detta
i den grad att i eu tid, uti hvilken förmågan att uppfatta det
sublima och heliga är i allmänhet nära nog försvunnen eller åtmin-
jo/i, Chabitu.de mauoaise, dépouillé le vieil homme, alors on cherehait
quelque reméde. Cétait ordinairement quelque absurde recette; mats sur
un homme si bien préparé, tout réussissaiU Au quatorzieme siede on ne
connaissait .déjä plus ees ménagements préalables; on s adr ess ait
bru-talement au corps, on ie tourmentait. Le roi se lassa bientöt du
traitementj et dans un moment de ra ison, il chassa ses médecms.
Michelet Ffistoire de France Vol. IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
