Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
känslig för kroppslig beröring, han kallsvettades.
Och tagande ett steg tillbaka sade han:
Du får prata vad du vill. Men skrämmer du
mamma med lögner, så ska du ha stryk. Så mycket
du vet det.
Aposteln rätade på sig.
Du glömmer, att du talar till din lärare, sade
han. Och i detsamma gav han Abraham med
flathanden ett slag över pannan. Abraham såg solar
och föll.
Aposteln böjde sig ned för att hjälpa upp den
fallne, men pressades själv till marken av
Sörman. Gusten red grensle över hans axlar och ryckte
honom sakta i öronen.
Du är allt ful, du, som ställer till med
familjescener på gatan. Skäms, herr lektor. - Vad ska vi
göra med honom? Säg fort, innan någon kommer.
Han ska be om förlåtelse. Sen släpper vi honom,
fast han är genomelak. För Louises skull.
Lektorn låg stilla under sin dubbla börda,
ställningen var obekväm och ovärdig, men han
förblev lugn och okänslig som en indianhövding. Då
han lyfte på huvudet, kunde han se hela
Oscarsgatan framåt. Där kom folk. Aposteln hoppades på
snar befrielse. Men då befriarna kommit
tillräckligt nära för att något så när tydligt skönjas i
halvmörkret, började Aposteln stöna och det ryckte
i alla hans lemmar.
Han såg fyra elementargossar och en kvinna. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
