Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet. »Fästeman och fästemö gå i stan att sopa snö. Fästemö och fästeman gå i stan att sopa sann.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nåja där stod vi då och var inte vänliga alls
utan truliga, jag av blyghet och hon av förargelse.
Och vet du vad hon sa den där lilla argbiggan?
Hon sa: Vill ni vara vänlig och vänta i bilen
tills vi hunnit bära in alla fem lassen och packat
upp möblerna och fått det lite hemtrevligt så ska
jag be er stiga in och dricka en kopp gott kaffe.
Ja, det sa hon minsann.
Jo jo mänsan, moster Längsäll kan nog vara
spydig om hon vill, utbrast Benbé.
Clownen rynkade pannan och rev sig bak örat;
tydligen var det något i Benbés ord som
misshagade honom. Plötsligt gjorde han en liten
bedjande åtbörd, sa:
Käre Benjamin, gör mig en tjänst. Kalla henne
inte moster Längsäll. Det låter så gammalt. Hon
var så ung den gången -
Den där lilla scenen på trappan var verkligen
så komisk att jag vill ha den orörd. Där stod hon
och jag och visste egentligen inte hur vi skulle
klara situationen utan att verka alltför oartiga
mot varandra. De stora mjuka tö-snö-flingorna
flagrade ned över oss och jag tycker att vi liknade
en leksak som man förr i tiden köpte på
Wadköpings marknad - en glaskula fylld med vatten
och sågspån och på kulans botten gick ett ungt
fästefolk hand i hand och beväpnade med kvastar.
Vände man på kulan så uppstod ett starkt yrväder
av de vita sågspånen och på sockeln stod skrivet:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
