Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig för tidigt. Sen träffar man kanske folk, som
man tycker bättre om än om varandra.
Inte jag! mumlade den stackars flickan, som friat
och fått korgen. Aldrig i livet! Inte jag! Inte jag!
Hon trodde att det var ett löfte - i själva verket
var det en dom. Men nu rågade Jonas måttet
genom att torrt och nyktert tillfoga:
Var och en svarar för sig. Det är möjligt att det
inte kan hända dig. Men i alla händelser kan det
hända mig.
Egentligen var det rätt förnuftigt av en man,
som just upplevde sin tjuguförsta vår, att icke
lita blint på sina känslors varaktighet. Kanske var
det till och med en smula alltför förnuftigt. Helen
fann varken det ena eller det andra. Hon kände
att han velat förolämpa henne och att han lyckats.
Plötsligt reste hon sig och ropade först på svenska,
sen på franska: Sätt mig i land! Genast! - En
av madammen makade sig förskräckt åt sidan.
Det blev för mycket för den rankiga farkosten.
Den förlorade jämvikten, den tog vatten.
Lyckligtvis var det endast ett par meter till bryggan vid
S. Cloud. Några kraftiga årtag och de landade.
Gummorna kravlade upp ur den sjunkande båten,
liggande på magen, sparkande med de tjocka benen
i luften utöste de förbannelser och jämmerrop.
Lyckligtvis hade de i första hand räddat korgarna.
Skadan inskränkte sig till våta fötter. Men den
orkan av ursinne, som brusade kring de tio
madammerna sopade plötsligt bort Helens stolthet. Hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
