Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kniven på fatet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
papper togs av, veks prudentligt ihop och lades
åt sidan. Å vad du sölar! ropade
»tretton-åringen i frack». Ska jag hjälpa dig? Jag
undanber mig, svarade gubben med värdighet. Äntligen
kom tingesten i dagen, och Mikael sa: Va tycker
du om den farfar? Jonas betraktade åter sin
granne. Hans ögon glänste, hans kinder glödde,
de ständigt nervösa händerna grepo efter olika
föremål. Hans barnsliga spänning var tydligen
oförfalskad. Gubben sa: Verkligen mycket nätt
och behändig! Gåvan var en helt liten och
ganska tarvlig fickkniv. Dess skaft var visserligen
av pärlemor, men sprickig, rödflammig som
inflammerad hud. A. O. granskade den omsorgsfullt,
yttrade: Mikael, jag är verkligen förtjust i den.
Det är en vacker kniv. Äh! avbröt Mikael.
Det är en struntkniv. Men begriper du inte att
det är någonting särskilt med den? Särskilt,
upprepade gubben eftertänksamt och fortsatte
skälmaktigt: Den är särskilt lämpad för en
gammal man. Jag skall säga er, mina herrar (Jonas
fick vara med!), att en slö gammal man stundom
gör obehagliga upptäckter beträffande sina naglars
tillstånd. Har han då i västfickan en dylik praktisk
tingest, vänder han sig diskret bort och under
det att han genom livlig konversation fängslar de
närvarandes uppmärksamhet vid annat, reparerar
han blamagen. Äh! avbröt ånyo Mikael. Det
särskilda är det, att jag köpt den för de första pengar
jag själv förtjänt - jag har köpt den för två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
