Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En gammal bergsman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
i glädje, bävan och lovprisan. - Utan
dagspenning? sporde Max. Predikanten log. Han satte
handen i lur för munnen och utsände en gäll drill.
Och hör! Långt upp i skogen höjde hundra
barnastämmor, gummor, män en hymn. Predikanten sa:
Det är deras dagspenning! - Billig arbetskraft,
anmärkte godsets herre ej utan avund. Den så gott
som framtrollade »armén», dess synbarligen
förträffliga organisation och disciplin, den
noggrannhet varmed gummorna förde fram sina små skaror
väljande ut deras närmaste arbetsfält och
granskande det nyss avverkade, gjorde ett visst
gynnsamt intryck på sällskapet. Maxi sa: Jag är faktiskt
imponerad! Organisera gummor och ungar! Herrn
skulle kunna organisera själva helvetet! - Han
kommer att göra det, muttrade Jonas, en smula
retad av att se sin barska fordran förekommen.
Predikanten genmälte snabbt och beskt: Ingalunda
vill jag konkurrera om den posten med den store
organisatören Kerrman. Äras den som äras bör!
Men där uppe på Klövens härliga topp vill jag resa
ett tempel åt Herren! - Herrn ska så tusan
heller! fnös Aspafors’ herre förargad.
Predikanten svängde sin hatt till avsked, och drog
makligt och värdigt vidare nedför bergsluttningen.
Skaran fortsatte den avbrutna vandringen uppåt.
Den trängde genom kedjan av sjungande plockande
barn och gummor som för några ögonblick
upphörde med arbetet för att vederbörligen niga.
Bakom »arméns» rygg fick man ånyo skäl att be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
