Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paradiset och jaktslottet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
fram till henne. Svaren som förut kommit
tankspritt men regelbundet, uteblevo nu. Han vände
sig långsamt mot modern och gav henne en lugn
blick men en blick som var fylld av förkrossande
förvåning. Vem är du, som frågar? Han vände
åter till arbetet, sa efter någon sekund: Jag
kommer sällan till onkel Eddys. Man har ju inte
rätt att gå omkring och smitta folk med lungsot.
Så teg han och målade. Och modern teg och såg
på. Det kliade i hennes fingrar efter att få grabba
tag i den ljusbruna luggen och sakteliga,
sakteliga lugga. Det var nämligen sedan gammalt
hennes något egendomliga sätt att be herr konstnären
om förlåtelse. Att ha begått en dumhet ger dock
icke rätt att begå en till. Hon höll fingrarna i
styr.
Ibland är man missnöjd med sig själv, ibland
desto nöjdare. Synnerligast när man inte har sär-
XT .. - ... . skild anledning utan kan
Nu ar han har igen, , , °
taga sina dygder i mera
obestämd klump. Fru Kerrman född Bourmaister
satt i sitt »Paradis» och prisade i höga ordalag
fru Kerrman född Bourmaister. I handen höll hon
en dammhandduk. Dagen hade börjat som
utpräglad Tycho-Brahe. Ännu i sängen hade Jonas sagt:
Bakom motståndet i järnvägsfrågan står sannolikt
din snygge vän Corfitz! Fru Helen kände
varken till motståndet eller järnvägsfrågan men fann
det långtrådigt att jämt höra Corfitz nämnas hen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
