Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paradiset och jaktslottet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
267
och det skulle Kerrman aldrig förlåta, »fast han
jämt är så hygglig mot mig». Fru Helen började
ana någonting styggt. Var det viktiga papper? -
Tjugu aktier i Aspafors-Hoby deponerade hos
A. B. & C: o av en klient som säkerhet för ett
lån. Om några dar skulle lånet omsättas,
handlingarna framtagas - bland dem även aktierna -
och de funnos icke. Själva firmans anseende stod
på spel. - Människa! utbrast den bestörta frun.
Har ni letat ordentligt? Tystnad. Så hördes ett
snorkande och snyrfande - Girefanten grät. Han
hade inte letat, han behövde inte leta. De saknade
papperna lågo hos ett annat penninginstitut som
säkerhet för ett lån taget av Per Erik Ahlmarck!
Fru Helen knäppte långsamt händerna, stirrade
nästan mer häpen än skrämd på kolossen, viskade:
Men Ahlmarck - det är ju förskingring.
Visserligen. Men. Alla de vanliga förmildrande
omständigheterna förelågo. Framför allt hade en
massa saker inträffat som »man aldrig kunnat
drömma»! Om det och det och det inte hänt. -
Fru Helen utbrast nästan rasande: Ja visst! Om
inte om hade varit så hade käringen stångat tjurn!
Hon tillade lugnare men buttert: Varför kommer
ni till mig? Vad ska jag kunna göra?
Jo - hon kunde hjälpa honom och på ett
enkelt sätt. I hennes portfölj låg ej mindre än
trettiofem A-H-aktier. Finge nu Ahlmarck låna
tjugu av dem över omsättningsdagen skulle de
rätta aktiernas frånvaro ej märkas och honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
