Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mjältsjukan. - – bara det får tid på sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
råkades. Han var en karl som man kunde lita på.
En karl som sa sitt ord och stod vid det.
Liksom förr i tiden Jonas Kerrman.
– bara det får tid på sig.
Farmor Kerrman brukar säga: Sällan slår blixten
ner i mitt hus men råttor och röta finns där
alltid. Visdomsordet passade
för gamla Lanna. Fru
Helen inspekterade det
halvrivna huset under Archis ledning. Det var
egendomligt att se alla skrymslen och vrår blottade.
Där hade hon och bröderna lekt och skrymslen och
vrår hade varit mycket sagopoetiska. Så var det
ändå bara smutsgömmor. Som en gång ska
städas. Grundligt. Om inte förr så när huset rivs.
Hon satte sig på den halvmurkna trappan och
skickade bort Archi. Corfitz skulle komma om en
stund. Hon tänkte på sin barndom och sen tänkte
hon på sina barn. Hon började undra om hon
verkligen tyckte om dem. Underlig undran, men
hör på! Hon brukade tänka: Att Pil aldrig ska
förlåta mig det där! (Lungsoten i brevet.)
Plötsligt tänkte hört: Men gör det mig verkligen ledsen,
att han inte håller av mig? Hon kände efter. Nej
- hon var inte ledsen. Inte värst. Men hur
förklara det? Jo, så här efteråt - »efter Jonas» -
kunde hon vidgå en besynnerlighet: hon hade
varit svartsjuk på Pil! Ingenting mer och
ingenting mindre. Den fast otroliga omsorg och ömhet
som fadern ägnat Pil alltfrån den dagen sjukdomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
