Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
mansdorff, med helsning på svenska språket till »danskar, norrmän
och svenskar» samt på tyska språket till: »Meine Herren
Gast-freunde von fremder Zunge, stammverwandte Germanen und
Mitbürger der Vereinigten Staaten von Nord-Amerika»!
Wieselgren, Fjellstedt, Stenhoff, Estenberg, Ekenstam, Elmblad, Lefrén,
Hazelius, Sefström ocli åtskilliga utländingar voro dervid
mycket nitiska och talföra.
Till åminnelse af en bland Gustaf den tredjes välbekanta
samtida, pædagogen Johann Heinrich Pestalozzi, född den 12
Januari 1746, firade man på hans sekulardag i konung Oscars
närvaro en högtid, med tal af tvenne skollärare, docenten mag.
Svedbom, som sedan blef Aftonbladsutgifvare, och rektorn mag.
Nattsén. Från läktaren sjöngo skolgossar verser, af e. o.
kanslisten H. W. Bredberg. som sedan blef statsråd. Vid
aftonmåltiden höllos tretton tal till lika många skålar. Äfven här
talade Lefrén, Hartmansdorff, Hazelius m. fl. Vid tillfallet nämnde
ingen att första Pestalozziskolan i Sverige anlagts af läraren vid
f. d. elementarskolan i Gefle, mag. Carl Friedrich Viereck,
1803, på säteriet Dömestorp i södra Halland, som då tillhörde
öfverstelöjtnanten Tornérhjelm, samt den andra 1804 i byn
Skurup under säteriet Svaneholm, tillhörigt menniskoväsen och
patrioten baron Rutger Macklean.
Trehundrade årsdagen af Martin Luthers död, den 18
Febr., blef också högtidlighållen på flera ställen i riket;
minnesfesten i Stockholms prestsällskap gaf anledning till ett löjligt
qvi pro qvo om »Summus episcopus». Pastor primarius dr
Petterson hade i sitt tal nämnt att denne blifvit till festen
inbjuden, hvarpå en insändare till Aftonbladet, som inbillade sig att
detta ord åsyftade »den upproriske erkebiskopen» och i sådant
fann en otidig courtoisie — hvilken okunnighet redaktionen •
måtte ha delat, då hon tillät artikelns införande — äskade
besked om förhållandet; hvarpå Allehanda välvilligt upplyste att
»summus episcopus» betydde ingen erkebiskop, utan kungen sjelf.
Mer än tjugu år derefter erinrade man sig denna anekdot, när,
vid första »kyrkomötet» efter Riksståndens afskaffande, ånyo
offentligen talades om »Summus episcopus», som den gången i
’ nåder alldeles vägrade att emottaga mötets ledamöter, emedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
