Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. XXIV. Rekognosceringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 368 -
ett par vinkannor i luften liksom för att bjuda sina kamrater
på en dryck.
Han närmade sig hastigt. Snart var han framme hos de
öfriga, räckte ena vinkannan åt underofficeren och den andra
åt en af sina kamrater.
Man steg af hästarna och det blef ett lustigt gille i
skogen.
Stål var ensam på hästryggen och när sorlet var som
störst gaf han sin häst sporrarna och sprängde af in i
skogen.
Som skicklig parforceryttare förstod han att leta sig fram
mellan buskar och stenar.
Men hur illa blef han inte till mods, då han plötsligt
befann sig vid skogens slut och såg en stor äng framför sig.
Redan hörde han på långt håll de eftersättandes rop.
Nu sprang han af hästen, gaf den ett slag med sin piska
för att drifva den bort ifrån sig, såg sig omkring och blef
varse en damm och invid densamma ett kärr, bevuxet med
buskar. Han ämnade sig först ned i dammen, men troende
sig finna en säkrare tillflykt ut i kärret, skyndade han sig dit
och lade sig bland buskarna, under det att han sjönk ned
djupt mellan tufvorna, emedan väderleken var så blid, att
ingen isbildning skett.
Allt detta utförde han inom ett ögonblick och snart hörde
han de eftersättande wallonernas traf och han hörde dem äfven,
när de kommo ur skogen, säga:
- Den skälmen kan inte vara långt borta. Där går
hans häst.
Men ingen af dem fick det infallet att undersöka dammen
och kärret. Man red fram och tillbaka och beslöt slutligen,
då man inte fann honom, att genomsöka skogen.
Nu vågade han först resa sig helt sakta och han igen-
kände då på långt håll samma värdshus, som han nyss förut
lämnat.
Under det att han beständigt vände sina blickar ditåt, fick
han efter en fjärdedels timme se värdshusvärden med en yxa
på nacken nalkas och, som bönder vanligen göra, gå helt lång-
samt framåt seende sig omkring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
