Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man lämpliga inskriptioner och bilder, och hans jaktväska var
smyckad med brokiga insydda läderfigurer. På Hurry däremot
hängde kläderna vårdslöst, och han tycktes anse sig se bra ut,
utan att behöfva upphjälpa sitt utseende med yttre medel.
— Tag för dig af rätterna, Hjortdödare! sade han till sin
kamrat. Var så god och tag för dig! Bevisa nu, att du har en
delawaremage, då du ändå alltid påstår att du har fått en
delawareuppfostran! Hugg nu in och visa med tänderna din
manhaftighet på denna stekta dofhjort, liksom du förut har visat
det på densamma med din bössa.
— Hurry, svarade Hjortdödaren, jag kan just icke finna
att det ligger någon manhaftighet uti att skjuta ett sådant
skyggt djur. Det är en annan sak när det gäller en panter eller
ett lodjur. Delawarerna gåfvo mig icke mitt namn på grund
af min dristighet, utan därför, att mitt öga var skarpt, mina
fötter snabba och mina händer säkra. Ja, ser du, jag tror icke,
att det är någon feghet att skjuta en hjort, men någon tapperhet
behöfves det då sannerligen icke för att göra det.
— Delawarerna äro säkerligen icke några hjältar, sade
Hurry ironiskt, ty om så varit, hade de nog icke låtit göra sig
till kvinnor af det packet mingoerna.
— Stopp lite’! Fäll icke någon öfverilad dom, ty saken
har aldrig blifvit fullkomligt utredd! utbrast Hjortdödaren.
Jag har själf i öfver tio år lefvat i deras wigwams och kan
därför med full uppriktighet försäkra, att delawarerna äro minst
lika tappra som hvilken annan vild nation som helst.
— Nå, låt oss nu vara vänner, Hjortdödare, sade den andre.
Hur förhåller det sig nu egentligen med dig själf? Du har, efter
hvad du säger haft stor lycka i din jakt, men har du någonsin
affyrat ett skott mot någon människa? Har du någonsin dödat
en fiende som lika väl kunde ha dödat dig?
En lätt tvekan tycktes ett ögonblick kämpa mot sanningskärleken
i Hjortdödarens ansikte. Till slut svarade han dock:
— Nej, ännu har jag aldrig gjort det, ty jag har aldrig varit
tvungen därtill. Delawarerna voro icke i krig så länge jag lefde
bland dem, och att, utom i ärlig strid, beröfva en människa
lifvet anser jag endast vara ett syndigt mord.
— Ah, prat! utbrast Hurry. Har du aldrig mellan dina
snaror och fällor straffat någon karl som velat beröfva dig
frukten af ditt sträfsamma arbete?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
