Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Jag sätter aldrig ut några fällor, Henry March, svarade
Hjortdödaren kort. Jag är jägare och har ännu aldrig sålt
något skinn, som icke haft sitt hål i hufvudet vid sidan af dem,
som vår Herre har gifvit djuret. Bössan är mitt vapen och
jag inbillar mig, att det gifves få skyttar mellan Hudson och
S:t Lawrence som öfvergå mig i bruket af densamma.
— Ja, det kan alltsammans vara godt, svarade Hurry med
ett hånleende, men ett djur är dock ingenting emot en indian!
Att skjuta ned en sådan från ett bakhåll är verkligen mödan
värdt, och därför råder jag dig till, Hjortdödare, att försöka
skjuta ned någon sådan fiende medan detta rättvisa krig mellan
de hvita och dem varar. Jag kommer minsann att skämmas
öfver ditt sällskap, när du icke vill använda din bössa på annat
än fyrfotade varelser.
— Nå, nå, Hurry, vår resa är snart slut, och för min del,
kunna vi gärna skiljas redan i afton, när du blyges så öfver att
ha mig i sällskap. Jag väntar en vän som är af en helt annan
mening än du och som icke håller det för en skam att umgås med
en man som ännu icke har dödat någon människa.
— Jag kan just undra hvad det är som för den smygande
delawaren till denna trakt, mumlade Hurry.
Hvar skall du träffa honom, Hjortdödare?
— På en liten rund klippa nere vid sjön, där de skilda
stammarne pläga träffa sina öfverenskommelser och begrafva
sina stridsyxor. Jag har ofta hört talas om platsen, men har
aldrig sett hvarken den eller sjön? Hela landsträckan betraktas
af mingoerna och mohikanerna som ett gemensamt område så
länge fred råder mellan dessa stammar; skulle de komma i strid
med hvarandra vete vår Herre hur det går.
— Gemensamt område! utbrast Hurry med ett högt skratt,
Tom Hutter vill väl knappast erkänna det, ty på grund af en
femtonårig besittningsrätt gör han anspråk på sjön som sin
egendom och utan en hårdnackad kamp afstår han den säkerligen
icke hvarken till delawarerna eller mingoerna.
— Denne Tom Hutter måtte, efter allt hvad jag hört
om honom, vara en mycket häftig herre, sade Hjortdödaren.
Hvad har han egentligen varit och hurudan man är han?
— Åh, han är en människa som vi andra, svarade Hurry.
Några tro emellertid att han i sina yngre år varit sjöröfvare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
