Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jag och Ormen begifva oss ned i kanoten för att söka finna Wah.
Ännu är visserligen icke stjärnan synlig, och ehuru vi väl knappast
på grund af mörkret få se den i natt, vågar jag dock tro, att
Wah-ta-Wah det oaktadt infinner sig på bestämd tid, såvida
icke de uslingarne där borta, mingoerna, med våld hindra henne
därifrån.
Utan längre dröjsmål skredo Chingachgook och Hjortdödaren
till utförande af sitt djärfva förehafvande, sedan Judith
högtidligt lofvat att noga iakttaga de henne gifna föreskrifterna.
Chingachgook intog sin plats i fören af kanoten, medan hans hvite
vän akterut styrde båtens fart. Från det ögonblick, de lämnat
»Arken», liknade deras känslor ungefär en oexercerad soldats,
som första gången blir befalld att gå emot fienden, men de voro
dock blott besjälade af manlig stolthet, och deras bestämda
föresats var att under alla förhållanden lyckas i sitt förehafvande.
I stället för att gå rakt på udden, hvilken var belägen knappt
en fjärdingsväg från »Arken», styrde Hjortdödaren kanoten i
en motsatt riktning för att sedan långsamt närma sig kusten.
Chingachgook insåg snart Hjortdödarens plan och rodde därför
lungt och utan några invändningar framåt. På några minuter
hade kanoten förts tillräckligt långt bort, hvarpå de unge
männen upphörde med rodden, och båten blef liggande stilla.
Med halfhög röst rådslogo de nu med hvarandra.
Hjortdödaren ansåg, att det ännu fattades några minuter innan
stjärnan skulle vara synlig, medan Chingachgook var öfvertygad
om att hans trolofvade redan befann sig vid stranden och
väntade hans ankomst. Hans åsikt fällde utslaget, och
Hjortdödaren beredde sig därför att styra hän emot den aftalade
udden.
Det erfordrades naturligtvis under de förhållanden, hvari
våra äfventyrare nu befunno sig den största försiktighet och
skicklighet vid kanotens manövrering. Årorna måste begagnas
så ljudlöst som möjligt, och då de närmade sig stranden på
omkring två hundra fots afstånd, drog Chingachgook in årorna och
fattade i stället sin bössa. Det såg nästan ut, som om kanoten
varit ett lefvande väsen, så försiktiga och ljudlösa voro dess
rörelser. Den gled långsamt framåt, tills dess stäf stötte mot
gruset vid stranden. Här, som nästan öfverallt vid sjön, var
kusten beväxt med buskar, hvilka på flera ställen hängde långt
öfver vattnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
