Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Simson i filistéernas våld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118 —
svängde han sig häftigt rundt, så att soldaterna flögo åt
sidan.
_ Stympare! Kunnen I icke hålla fast den skurken I
skrek Gyllingkorn.
Och likt lystna hundar på en sårad elg, sprungo sol-
daterna fram och kastade sig öfver honom.
— Jag kan gå för mig själf. Kom mig icke för
nära, då får du en spark, så du flyger öfver borggården,
röt Bemänglet till den närmaste soldaten.
De vågade icke röra svensken. Han såg fruktansvärd
ut, ännu som bunden, och de nöjde sig med att rikta pi-
karne mot honom.
Lugn och stolt men med mörk uppsyn och förtviflan
i hjärtat lät Benraglet sig nedföras till fängelsetornets dju-
paste hål.
Utför mörka, halft förfallna trappor gick vägen. Ju
längre ned man kom, dess kyligare, unknare blef luften.
En och annan gång, då man passerade en glugg, en remna
i väggen, bröt solskenet in och lyste för ett ögonblick upp
den dystra gången. Men strax efter voro skuggorna dunkla,
så att knappt stenen kunde skönjas, som man satte
foten på.
Benranglet steg ned i underjorden trappa efter trappa
bakbunden men med rak hållning. Han ville icke
visa någon fruktan eller förtviflan för dessa segerglada sol-
dater. Stund efter annan, då de tyckte, att han icke mar-
scherade fort nog, stucko de honom i ryggen med sina
pikar. Men han lät intet märka. Han hörde icke deras
glåpord, han kände icke deras stygn, han gick försjunken
i sina tankar om flykt, och hvar gång, han såg solskenet
glindra fram, hälsade han det med ett vemodigt leende.
Men för hvarje steg, han sjönk, mulnade hans blick.
Huru komma ut från detta satans hål! Huru bryta sig
igenom dessa tjocka murar af sten! Icke kunde han som
Simson spränga pelare och hvalf och vräka dem öfver
sina fienders hufvud. Och ständigt vaktad, dag och natt,
ätande, sofvande, tänkande, öfvervakad af sina fiender, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
