Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Skogsstigen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 344 -
— Men hur slutade då edra möten? Fortsatte ni dem
äfven under hösten och vintern? afbröt Hjelm.
— Ack nej! Långt dessförinnan voro vi skilda från
hvarandra, han sårad och jag förd hit.
— Och hur gick det till?
— Ah, det är en lång historia, som jag nyss sade dig.
— De upptäckte edra möten i skogen och så var det
slut med glädjen?
— Ja, något ditåt. Men icke fullt så enkelt som du
kanske tror...
Syster Cecilia försjönk en stund i tankar och såg dröm-
mande ned i gräset, som omgaf bänken. Där kröpo myror
och skalbaggar, brådskande oroligt, alla upptagna af sina
omsorger för födan och hemmen. Syrsorna sjöngo sina
entoniga, döfvande sånger, dolda bland grässtråen, och här
och där öfver planen fladdrade hvita och brokiga fjärilar.
Syster Cecilia fortsatte sin berättelse:
— En eftermiddag — det hade nu blifvit i början af
september och de första brandröda löfven skimrade på
grenarne — när vi som bäst, med armarne kring hvaran-
dras lif, sjungande, pratande gingo på en smal skogsstig,
mötte vi plötsligt en af gårdens tjänarinnor, som varit ute
i något ärende och nu tagit en ginväg genom skogen. Så
snart vi hörde prasslet bland buskarne, lossades våra armar
och vi flögo från hvarandra som om en eldbrand skilt oss
åt. Men det var för sent. Flickan hade redan sett oss.
Och fastän hon ödmjukt hälsade på mig, såg jag dock på
hennes nyfikna, skadelystna blick, att hon allt för väl upp-
fattat situationen.
— Nå, men det gjorde väl icke så mycket, att en tjänst-
flicka öfverraskade er? afbröt Hjelm.
— Det gjorde allt. Det var upphofvet till hela den
sorgliga historien, svarade syster Cecilia.
— Hur så!
— Flickan skvallrade naturligtvis. Af någon anled-
ning var hon litet ond på mig, och föröfrigt... Simpla
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
