- Project Runeberg -  Gula brigadens hjältar. Roman från Sveriges storhetstid /
570

(1899) [MARC] Author: Nils Hydén With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23. Den röda sammetsmasken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 570 —
ia på närmaste ölstuga för att få sig en Wurst och ett
krus Bier.
Ho3 den vänliga b ondfamiljen i byn Göbschelwitz hade
Clärchen jämte en summa pängar lämnat kvar sitt barn,
lille Hesekiel, Brigadens son, men själf följt med kapten
Lars för att uppsöka sina vänner.
Skara efter skara drog förbi dem: officerare, studenter,
rika borgarsöner och blandade med dessa ett oändligt tåg
af kvinnliga masker.
— Ja, nu gå kapten Lars, och jag upp på slottet och
tömma en bägare med våra krigskamrater; och du går väl
hem och lägger dig, Clärchen, yttrade Bemänglet.
Denne och kapten Lars, som voro stadgade och för-
ståndige män, hade hyrt sig en bostad med kök, där
Clärchen nu liksom vid bivuakarna lagade deras mat och
där de två ungtupparne Stjernstråhle och Hjelm ibland, då
kassan tröt eller de kände längtan efter ett stilla Familienle-
ben, brukade infinna sig.
— Ja, icke har jag lust att tråda dansen på maskera-
den och icke kan jag följa med er på slottet, svarade Clärchen
leende. Därför är det väl bäst, att jag går hem. Där fin-
nes nog åtskilligt att lappa och laga, misstänker jag.
Hon skulle just räcka handen till afsked, då hon plöts-
ligt hejdade sig, drog handen tillbaka, rodnade och stirrade
med vidöppna ögon på en person, som i detsamma gick
förbi.
Det var Niklas skrifvare.
Benranglet nickade åt sin unge vän, med hvilken
han gjort bekantskap vid duellen några dagar förut, men
Niklas besvarade icke hans hälsning utan betraktade i stället
förvånad Clärchen.
Snart var han försvunnen i mängden.
— Hvem var det? frågade Clärchen.
— En ung student, Niklas skrifvare kallas han.
— Ar han härifrån staden?
— Vet icke .. . Men hvarför frågar du det?
—-Jag tycker mig ha sett honom en gång förut.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:29:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hngulabrig/0578.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free