Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 29. En skogspromenad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 773 —
— Huru! ... Misstag?
Ja, mänskorna äro otacksamma. Gör man dem
värkliga tjänster; söker man vinna deras gunst, visar man,
att man hyser uppriktig kärlek till dem, så tro de att man
böjer sig för dem. Och man blir själf föremål för deras
förakt och åtlöje . .. Det är på samma sätt som med en
kvinna. Icke den som ödmjukt och med än aldrig så stor
kärlek giljar till henne, vinner hennes gunst, utan den, till
hvilken hon själf med bäfvan att förlora honom, måste
gilja . . .
. .. Det är genom att behandla mänskorna som marionet-
ter, som man får dem att lyda. Icke genom människokärlek
utan genom människoförakt är det som en stor persoulighet
lyckas beherska sin omgifning. Och den konsten kan her-
tigen af Friedland i grund .. . Han har icke gått i någon
dålig skola. Hos jesuiterna i Olmiitz, där han som yngling
studerade, lades väl fröet till hans människoförakt. Dessa
forskare af människors lynnen förstodo sig på en natur som
hans. De väckte och sporrade den gränslösa ärelystnad
som slumrade i hans själ. Han lät af dem göra sig till
katolik, men endast för att så mycket lättare komma sig
fram i världen. Sedan tänkte de väl använda denna rika
begåfning för sina planer. Men se, det lyckades ej. Den
unge Wallenstein hade haftför godt tillfälle att på när-
mare håll studera dem, för att vilja låna sig åt deras pla-
ner. Och han sade de lömske jesuiterna en god dag och drog
ut i världen på egen hand.
Ni tycks känna till hans lif, ganska bra, grefve
Eberhard. Det kunde vara intressant att få veta något
mer om den underlige mannens ungdom.
Ja, sedan han varit hos bröderna i Olmütz, be-
sökte han universitetet i Padua, där han stannade några
månader hvarpå han kom hem som en fulländad världsman.
— Men hvarifrån fick han pängar härtill? Ni sade
ju, att hans far var fattig, frågade grefvinnan.
— Ja fadern var visserligen fattig, men den unge
AFallenstein hade rika morbröder. Och dessutom hade han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
