Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 37. I dödens töcken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 1020 -
— Det är ingenting, mina barn. Raskt framåt! Där ha
vi fienden.
Och med höjd värja i sin högra hand medan den vänstra
hänger slapp och blodig ned, galopperar han mot fienden.
Men snart märker han att krafterna i följd af blodförlu-
sten och smärtan börja svika. Han blir allt blekare och blekare’
— Jag känner att styrkan öfverger mig. Sök att föra
mig så obemärkt ur striden som möjligt! yttrar han till
hertigen af Lauenburg, som befinner sig bredvid honom.
Hertigen rider nagot åt sidan och banar väg genom
vimlet. Gustaf Adolf följer efter.
Men nu kommer Götz kyrassierregemente stormande.
Marken dånar under hästarnes hofvar. Blixtarna från deras
pistoler lysa. Krutröken hvirflar i tunga moln. Med raseri
kasta de sig öfver smålänningarne och kungen.
Ett förfärligt virrvarr uppstår. Ryttarne trängas inpå
hvarandra. Pamphuggen hagla mot hjälmar och harnesk.
Pistolskotten smälla. Det är en strid på lif och död man
mot man. Hertigen af Lauenberg, Leubelfing och Stjern-
stråhle och de omgifvande ryttarne söka värja den sårade
kungen så länge de förmå, men de flesta nedhuggas.
En österrikisk öfverstelöjtnant igenkänner kungen.
Dig har jag länge sökt! ropar han, spränger fram
och skjuter honom en kula genom lifvet.
Gustaf Adolf vacklar till men håller sig ännu kvar i
sadeln. Men han känner att han blifvit dödligt sårad och
att lifvet rinner bort med blodet, som flyter ur de två såren.
Broder! sök att rädda ditt eget lif! Jag har fått så
mycket jag behöfver, hviskar han med matt stämma till
hertigen.
Men denne vill ej öfvergifva honom utan fattar kun-
gen om lifvet för att på så sätt stödja honom och hålla
honom kvar i sadeln, till dess de hunnit ut ur striden. Lik-
blek och halft afsvimmad hvilar kungen hufvudet mot her-
tigens axel, medan de rida därifrån. Stjernstråhle söker
stödja honom på andra sidan.
Men nu kommer en ny fientlig ryttarskara stormande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
