Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Därefter var den slagna löst från plågan. Men bredvid
sin lugnt sofvande hustru vakade Mickel den natten i
undran, huru det for med bondens kvarnlass. Kanske den
trägna förbannelsen hade gjort gagn till sist?
annaminnets värsta missväxt hade gått Mates förbi.
Som dittills hade bonden åter bärgat en dråplig skörd,
så att säden låg guldgul, strid oeh härlig i fädernas lårar.
Mates skulle så föra mäld till kvarn. Då blef han
stående med glimt i ögat framför sitt späda dotterbarn, som
låg i tullan, några veckor gammalt. Oeh han tänkte:
»För din skull ligger allt gudslånet där i lårarne!»
Så gick han ut, men kommen på gården i beråd att
fatta tömmarne, gjorde han sig åter ett ärende in i
stugan, såg än en gång på barnet och sade till sin hustru
vid spinnrocken:
»Jag sir i saken, att folket drager oss af knutstenarna
med sådana här glupskedar, som vi ha.»
»Ja, hvad i friden skall en göra?» undrade hon trumpet.
»Låt pojken hålka ur en tolft andra, men hälften
smalare. Det blir hans dagsverke, och virke finns i lidret.»
»Så ställom vi oss på det viset då.»
»Ja, annars går allting ned i grötvåmben deras, och
ingenting blir kvar för den, som efter oss tar emot.»
Spinnrockshjulet sattes åter i gång och efter ännu ett
ögonkast åt tullan bar det i väg med mälden.
Nästa dag kom Järker, mäldarn.
Han ställde sig rådlös vid dörren och tummade läder-
V.
NAGOT I OLAG.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
