Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kasketten utan att säga ett ord. Fader Mates och hans
husfolk vid bordet märkte, att någonting var fatt.
»Huru går det med mälden?» sporde husbonden.
> Går nog som sämst är!» svarade Järker.
»Är inte kvarn i lag då?»
»Inget fel är det med kvarn, inte!»
»Har du inte vatten då?»
»Nog är det vatten, alltid!»
Nå, hvad är då för olag å färdom?»
Järker gjorde våld på sig och svarade:
»Rent ut sagdt, så vållar något illt åt själf va säden.
Kvarnen går dråpligen med annan mäld, men icke med
din, kärefar!»
Nu blef Rike-Mates sinnt och utfor i vredesmod:
»Äst du icke karl att mala, så finnas mäldare Gudi
nog. Jag skall genast köra dit efter säckarna.’
»Gör det, kärefar! Jag vet ej händers råd med detta!»
Så sade med lättadt sinne Järker, bjöd gudsfrid och gick.
VI.
OMSLAG OCH EN SON I TORPET.
jyjates hade kört sitt lass till annan kvarn och med egna
ögon sett henne stanna vid första grynet. Han
försökte dädanefter mången mäldare, både nära och långväga,
men sporde samma klagan jämt. Till sist vinkade
mäl-darne nionde nej åt honom med långa spakar, så snart
han syntes med sitt lass. De gjorde kors för sig, sopade
med stora kvastar där han farit, bådo Herren styrka och
bevara kvarnen för det onda.
Beställsamt, skadelystet rykte berättade till mången oväns
fröjd, att Rike-Mates fick ej mala, han, som annat folk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
