Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blick tolka förvåning öfver besöket. De skulle få komma
och gå och dömma, bäst de ville. Tvärs genom gråa
spiselaskan skådade hennes frånvarande själ minnessyncr,
kanske rosiga, hoppgifvande, upprättande. Hvem borgar
för en moders tankevärld, om ock världen all förkastar
henne?
Mates och hans hustru gingo fram och satte sig på
bänken vid fönstret, märkbart bekymrade att finna en
öppning. Där följde så en god handvändning af tvehågsen
tystnad. Väggsmeden knäppte, kissan spann på
murhyllan och den lille sluckade vid sin moders bröst.
»Jaså, kärefar är ute och är tänkandes till kyrkan, sir
jag!» började torparen.
»Ja, vi ärom som i den tanken,» krystade Mates, och
så följde ny tystnad.
Torparen tyckte bäst vara att gå lös på saken och
fortgick:
»Ja, här var i natt en underlig en, som hade
ackorderat med kärefar om pojken här och torpet, sa’ han.»
Den talande såg styft tillbaka på det burgna folket.
De stirrade på honom och så på hvarandra.
Mates skrapade på foten och fick fram i förtretad
skälf-ton, i det han slängde papperet på fönsterhyllan:
»Ja, här har du nu igen ditt skriftliga på torpet, som
faddersgåfva åt gossen menandes. Och så ger du henne
genast linningen, käring, för vi ha bara dag och väg till
kyrkan.»
Då nu modern öfverlemnade den veckogamle lindad åt
styffadern, som skulle bära honom till kyrkan, sade hon
rörd med blixt ur flammande ögon:
»Signad vare du, min själs önskeson! I brist och
armod blef du född, och mörksens väldigheter stodo dig i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
