Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jo, jag är utskickad af doktorn och fick fara med
hans häst...»
»Ma det! Så hög herre oeh så nedlåten mot oss i vår
belägenhet!»
»Hånej, det var inte så väl! Doktorn var alldeles
ut-ledscn vid käringlarmet om Mickel här och ville be er
slå honom ur hågen för död och pina, annars får han
ingen ro mer. Kom bara ihåg detta, då någon frågar.
Säg ingenting annat, för då går det strax på tok. Nu
har jag vändt lite på hans ärende för att hjälpa er fram,
men det håller I tyst med.»
»Var en sak det!»
»Och kvinnfolken förstå inte detta, kan jag märka, och
bäst för dem är att inte säga något, så blir det ju
ingen misstalning.»
»Det kan nog vara ett stycke af sanningen,» medgaf
fader Mates. »Som det är med hustrun och dottern, så
äro de branog långtänkta af sig.»
Ordet fortgick vidare oeh unga Sara, med växande
beundran skådad af Mickel, gaf Mates besked på all
världe-nes ting, medan kvinnorna gingo åstad att bestyra någon
välfägnad.
Sedan hon ensam vid gästbordet intagit denna mot
kvällningen, tog hon på sig öfverplaggen, erinrade Mickel
om aftalet, sade farväl åt alla och ilade bort till
granngården, ännu följd med oförminskad undran af allas ögon
genom de små, blyinfattade rutorna.
Hustrun och dottern, som icke fattat hvad besöket
gällde, mer än som ett bekymmersting, kände lättnad öfver
att detta syndastraff var i väg.
Mates, som dess bättre fattat allt, stod häpen öfver all
sådan tjänstaktighet af den högäreborna domicelliin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
