Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gå hem och slå du dig i baken!
För strunt slår du, men icke draken.
Med spärrade fingrar hade jungfru Lisa stirrat mot
snåret, och då strofen var slut, lade hon skyndsamt i väg
åt stigen, skrikande värre än om knifven suttit i henne.
Skottkärran var kvar.
De gömde spelorrarne stego fram och förlossade sig med
ett dubbelvikande skrattlöje, som nära nog hade sprängt
deras ondt sammanbitna munreden. Men äfven sig själfva
syntes Grelsmännen denna gång som arma fårskallar. Här
låg ju skatten åt Svarte-Mickel! Det var just en vån att
sätta sig här i all glömska och vakta efter hvad berget
gömde åt honom fram genom åren för hans omisteliga
välgärning att nedslakta landets drake en gång, när han
väl komme åter från världen den vida. Ja, detta folk
väntade så visst en förlossare, men kunde ännu endast i
fornsagans skepnader skåda sin framtid an.
»Kamrat, gick inte något tal att Mickel blef döder i
spetälskekulan, dit de vräkte honom, öfversåtarne våre?»
»Bara öfversåtarlögner! Prat af dem, som hålla
drake-djäfvulen om ryggen efter sin ed och religion! Mickel
hade själfva säkerheten som spåman. Nog lefver han,
så visst som Gud lefver.»
»Men att han skall taga draken..., han, som gick här
bland oss och var oss så nära! Detta faller mig ibland
så underligt?»
»Tja, den som tar draken måste väl alltid ha varit
ibland folk, han också, förstås.»
»Och så ringa som han var kommen af?»
»Ja, den, som kom af bättre, petar nog inte åt
draken, som du nog vet.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
