Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
höra, huru han har det, den där höge krigsherren, om
han verkligen är kommen från Svart-Noret.»
Mäster-Sara tycktes inte höra. Prostinnan skyndade
efter henne och hviskade med ängslig brådska:
»För Guds skull, gör henne inte emot! Det kan bli
hela husets obestånd! Och det andra blir nog alltid bra
med.» Högt fortfor hon i tillrättavisande ton:
»Du hör ju hvad biskopinnan säger! Inte går det an
att löpa i vag så där, inte!»
Mäster-Sara öfvervägde maningen ett ögonblick,
återvände med nedslagna ögon och satte sig ytterst på bän
ken.
»Se så där ja, lilla rara dufvan!» hånade Steuchia.
»Trösta sig nu, för han kommer kanske, den som är hos
hundturken. Och nu tror jag mest, det kan vara tid att
förhöra karlen där, som har sett och talt vid honom.
Hör nu, haf hit dem alla tre, så skall jag tala vid dem.
Jag är nästan rädd, att kusin Andreas inte rätt förstår
sig på, huru en skall bete sig med sådana människor.
Det är inte allom gifvet, skall jag säga, att ta ur dem,
det man vet, att de ha reda på.»
»Nenej, det kan nog vara ett stycke sanning!» medgaf
prosten undfallande.
»Ja, kusin har bestämdt för sträft sätt med dem. För
si en måste gå omkring med dem och lirka och snärja.
Och det är en förskräcklig lögnens och djäfvulens anda
i tocka där, som ha varit ute. Ja, det är så, att man
kunde bli mörkrädd midt på Herrans ljusa dag.»
Under tiden infunno sig, på kallelse, de tre från köket.
De kommo lomande i sakta mak, visste inte, om de
skulle stiga fram eller stanna. Ingen bjöd dem
välkommen, ingen bad dem sitta, men på stående fot framför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
